Vuosi
2022
Verksamhetsberättelse och ja resultaträkning
Stiftelsen
Det primära syftet med Jane och Aatos Erkkos stiftelse är att främja och stödja forskning och utbildning inom teknik, ekonomi och medicin. Stiftelsen har därtill som syfte att främja konst och kultur samt idrottsverksamhet, fysisk fostran och välbefinnande i enlighet med den finska nationens intressen.
I stiftelsens strategiska linje för perioden 2021–23 betonas främjande av högklassig forskning som strävar efter vetenskapliga genombrott samt konst och kultur som uppfyller de internationella kriterierna. Stiftelsens mål är att möjliggöra långvariga projekt och öka de större spetsprojektens andel av bidragen. Under strategiperioden främjas också utveckling av bidragsverksamheten inom teknik vid sidan av den sedan tidigare starka bidragsverksamheten inom medicin.
Förverkligande av stiftelsens syfte under verksamhetsåret
Stiftelsen beviljade under verksamhetsåret 36,6 miljoner euro (2021: 54,4 miljoner euro) i bidrag till vetenskap och kultur. År 2021 beviljade stiftelsen 20 miljoner euro till projektet för Arkitektur- och designmuseet, vilket för sin del ökade det totala beviljade beloppet under året.
Vetenskaplig forskning beviljades 33,6 miljoner euro, vilket utgör 91,9 procent av det sammanlagda beviljade beloppet. Medicinens andel inklusive medicinsk teknologi var 16,8 miljoner euro. Bidragen till projekt inom teknik uppgick till 13,4 miljoner euro och bidragen inom övriga vetenskapsområden till 3,4 miljoner euro. För kultur beviljades 3 miljoner euro (8 %).
Andelen beviljade bidrag av alla bidragsansökningar hos stiftelsen var 13 procent (2021: 13,4 %). Enligt stiftelsens mål var andelen bidrag som beviljades större spetsprojekt (långvariga projekt som uppgår till en miljon euro eller mer och är betydelsefulla inom sitt område) 25 procent av alla bidrag under året.
Stiftelsen har inga särskilda ansökningstider och ansökningar behandlas året runt. Andelen multivetenskapliga och i fråga om eurobeloppet stora projekt som stiftelsen tar emot har ökat och stiftelsen har satsat på bedömningen av sådana projekt. Antalet behandlade ansökningar hölls på samma nivå som året innan. Verksamhetsåret färgades av både coronapandemin och Ukrainakriget som bröt ut under våren. Antalet ändringsansökningar med anknytning till ändring av användningsändamålet eller tidtabellerna för beviljade understöd har varit stort, men jämnades ut mot slutet av verksamhetsåret. Antalet ansökningar inom kultur ökade ännu inte till tidigare års nivåer.
Avkastningen på placeringarna år 2022, med beaktande av icke-realiserade marknadsvärdeförändringar, var -20,7 procent (+17,8 %). Efter tre utmärkta placeringsår (2019–21) blev räkenskapsperiodens avkastning negativ. Vid bedömningen av resultatet bör man komma ihåg att avkastningsskillnaderna mellan stiftelsens enskilda år är synnerligen stora på grund av den höga aktievikten.
Marknadsvärdet för stiftelsekoncernens tillgångar var vid årsskiftet 1 256 miljoner euro (2021: 1 635 miljoner euro). Aktieplaceringarnas andel av tillgångarna uppgick till 89,3 procent (91,2 %) och ränteplaceringarnas andel till 10,6 procent (8,7 %).
Underskottet för räkenskapsperioden 2022 var 51,2 miljoner euro (överskott 33,8 miljoner euro).
En förteckning över samtliga beviljade bidrag och en sammanfattning av nyckeltalen för verksamheten finns som bilaga till verksamhetsberättelsen
Stiftelsens bidragsverksamhet
Under verksamhetsåret beviljades 52 forskningsgrupper, organisationer eller konsortium (2021: 56) bidrag till ett sammanlagt belopp av 36,6 miljoner euro (2021: 54,4 miljoner euro). Av besluten om att bevilja bidrag gällde 39 beslut vetenskaplig forskning (2021: 43 st.) och 13 beslut kultur (2021: 11 st.). Tretton fleråriga bidrag till ett belopp av över en miljon euro beviljades (2021: 11 st.) och 16 bidrag beviljades i storleksklassen 500 000–1 000 000 euro (2021: 10 st.).
Bidragsverksamheten under året kännetecknas av stiftelsens bidragspolicy, som är långsiktig men samtidigt också möjliggör nya öppningar och riskfyllda projekt.
Antalet ansökningar som stiftelsen behandlat är 400 st. (2021: 417 st.). Behandlingen av ansökningar inom vetenskapsområdena fortsatte genom att periodisera medicinska projekt till mötena i mars och september, och projekt inom teknik till mötena i maj och december Ansökningar inom övriga vetenskapsområden och kultur behandlades vid alla möten.
Bidragsmålen har valts ut i enlighet med syftet i stadgarna och den gällande strategin. I behandlingen av ansökningar har stiftelsen beaktat jävsfrågor samt eventuella intressekonflikters inverkan på beredningen och beslutsfattandet.
I samband med fattandet av bidragsbeslut har stiftelsens ekonomiska situation, den realiserade avkastningen på placeringstillgångarna och avkastningsförväntningarna beaktats. Bidrag betalas ut tre gånger i året (januari, maj och september). Uppföljningen av längre projekt effektiverades ytterligare genom att förnya mellan- och slutrapporteringen.
Bidrag till vetenskaplig forskning
Stiftelsen fullgör sitt syfte genom att bevilja bidrag till internationellt betydelsefull forskning som strävar efter vetenskapliga genombrott. Tyngdpunkten ligger på forskning inom medicin, medicinsk teknologi och teknik. Projekten kan också vara sektorsövergripande och bestå av flera forskarsamfund eller universitetsöverskridande konsortier. Stiftelsen föredrar i sina bidrag en lönemodell som garanterar socialskyddet.
Stiftelsen stöder också lovande, preliminära forskningsidéer eller forskningsidéer som är förknippade med risker med Proof of Concept-finansiering. Projekt som syftar till preliminära forskningsresultat kan leda till större helheter eller öppna upp nya forskningsinriktningar.
Stiftelsen beviljar inte bidrag till enskilda doktorander, men arbete för en doktorsavhandling kan ingå i projekthelheterna. Bidragen som stiftelsen beviljar har stor utbildningsmässig betydelse genom sysselsättning av doktorander och post doc-forskare. Stiftelsen fäster också vikt vid unga forskares möjlighet att avancera i karriären.
Bidragsbesluten riktas till projekt vars vetenskapliga betydelse och genomslagskraft kan bedömas direkt av stiftelsens styrelse. Detta gäller även programmet Framtidens skapare, som genomförs i samarbete med Teknologiindustrins 100-årsstiftelse.
I beredningen av beslutsförslag anlitas utomstående sakkunniga, vilka även deltar i övrigt utvecklingsarbete som främjar stiftelsens bidragsverksamhet.
Medicin
Medicinens inklusive den medicinska teknologins andel av de beviljade bidragen var cirka 46 procent i fråga om både beviljat eurobelopp och antal. Tyngdpunkten för de beviljade bidragen låg på cancer- och tumörbiologi, mikrobiologi, virologi, parasitologi och immunologi, cell- och molekylärbiologi samt biokemi och neurovetenskaper. Flest ansökningar lämnades också in inom de ovan nämnda vetenskapsområdena. Bidragen fokuserade på grundforskning och translationell forskning. Av ansökningarna bestod cirka 25 procent av Proof of Conceptinitiativ och andelen beslut om beviljande var för sin del cirka 15 procent. Helsingfors, Åbo och Uleåborgs universitet låg i spetsen av den regionala fördelningen av de beviljade bidragen. Nästan hälften av ansökningarna representerade projekthelheter till ett värde av över en halv miljon euro och dessa projekthelheter erhöll cirka 71 procent av de beviljade bidragen.
Det största bidraget under verksamhetsåret, 1 636 000 euro, gick till ett fyraårigt forskningsprojekt inom blodcancer som genomfördes av professor Satu Mustjoki vid Helsingfors universitet. Många typer av blodcancer, såsom leukemier, är fortfarande föremål för dåliga prognoser och leder till att patienten avlider inom några år. Projektet som leds av Mustjoki strävar efter att hitta effektivare immunologiska behandlingar för blodcancerpatienter samt utreda resistens- och känslighetsmekanismerna mellan olika patienter och cancertyper.
I årets bidrag beaktades dessutom långsiktigt, men också riskfyllt, arbete som utförs av unga forskare och forskare i mitten av sin karriär. Ett exempel på mottagare av bidrag under verksamhetsåret är akademiforskare PhD Alexander Kastaniotis vid Uleåborgs universitet, vars fyraåriga projekt (796 000 euro) fokuserar på reglering av basalmetabolismen och identifiering av olika störningstillstånd på molekylnivå. Docent Arto Pulliainens tvååriga tuberkulosforskning vid Åbo universitet (295 000 euro) syftar till att identifiera nya möjliga läkemedel.
Under verksamhetsåret genomförde stiftelsen i samarbete med fjorton andra finländska stiftelser som beviljar finansiering inom medicin en utredning för att kartlägga helhetsbilden och utvecklingen av finansieringen av finländsk medicinsk forskning. Som helhet förblev utgifterna för medicinsk forskning oförändrade, men de inhemska stiftelserna blev den största utomstående finansiären av medicinsk forskning i Finland. Utredningsresultaten bekräftade slutsatserna i den analys av verksamhetsmiljön som stiftelsen genomförde 2021, bland annat att finansieringen av klinisk forskning har minskat vid universiteten.
Teknik
Stiftelsen har under den pågående strategiperioden haft som mål att utveckla bidragsverksamheten inom teknik. För att uppnå målet utökades under verksamhetsåret dialogen med de universitet och forskare som bedriver forskning inom teknik. Stiftelsen genomförde en egen utredning av verksamhetsmiljön inom teknisk forskning och undervisningsverksamhet, där ett stort antal universitet intervjuades.
Åtgärderna för att utveckla bidragsverksamheten fortsätter under 2023.
Av de beviljade bidragen riktades cirka 25 procent till teknik, en andel på 37 procent av det totala beviljade beloppet under året. Flest ansökningar gällde data- och datakommunikationsteknik, material- och nanoteknologi samt energi- och miljöteknik. Vid sidan av material- och nanoteknologi var även bland annat teknisk fysik och bioteknik framgångsrika bland bidragsmottagarna. Under verksamhetsåret framträdde särskilt projekt som stärker kunnandet.
Projekthelheter i storleksklassen över en halv miljon euro stod för 43 procent av ansökningarna och 72 procent av de beviljade bidragen. Regionalt sett var Aalto-universitetet samt Tammerfors universitet och Uleåborgs universitet i spetsen av bidragsmottagarna.
Det största bidraget under verksamhetsåret, 3 000 000 euro, gick till inrättandet av ett nytt doktorsprogram vid Tammerfors universitet. Samspelet mellan människa och maskin för med sig inte bara möjligheter, utan också problem. Målet med doktorsprogrammet CONVERGENCE är att utveckla sakkunskapen på ett heltäckande sätt genom att kombinera olika kompetensområden för att stärka den vetenskapliga, men också den industriella och samhälleliga samt etiska sakkunskapen. Satsningen på intellektuellt kapital syntes också i stiftelsens beslut om beviljande av bidrag till Helsingfors universitets, Aalto-universitetets och VTT:s gemensamma institut med fokus på kvantkunskap, InstituteQ. Organisationen som grundades 2021 stöder en utökning av den nationella kvantforskningen, utbildningen och även det kommersiella kunnandet. Stiftelsens bidrag riktades till inledandet av ett doktorandprogram.
Det största av bidragen till grundforskning, 2 000 000 euro, beviljades forskningsenheten Centre for Advanced Steels Research (CASR) vid Uleåborgs universitet. Kunskapscentret bestående av cirka 120 forskare är den största forskningsenheten i Norden inom sitt område och omfattar hela bearbetningskedjan för stål. Med det femåriga bidraget kommer enheten att fokusera på akuta frågor inom grundforskningen på området samt på sådana teman inom stål- och maskinverkstadsindustrin där koldioxidutsläppen kan minskas mest och där stärkande av kunnandet är till störst nytta.
Programmet Framtidens skapare som genomförts i samarbete med Teknologiindustrins 100-årsstiftelse samlade 34 ansökningar under verksamhetsåret (2021: 89). Inom ramarna för programmet finansierades sammanlagt fyra projekt, av vilka stiftelsen riktade sin finansiering till två. Bidrag beviljades Zhipei Sun, professor vid Aalto-universitetet (650 000 euro) för ett treårigt projekt med fokus på spektrometri, där målet är att utveckla en s.k. miniatyrspektrometer med omfattande tillämpningspotential och hög prestationsförmåga, men förmånligt. Det andra bidraget som beviljades inom ramarna för programmet (450 000 euro) gick till Humeyra Caglayan, professor vid Tammerfors universitet, vars treåriga projekt syftar till att utveckla mikroskop för 3D-avbildning av levande celler genom att kombinera framsteg inom optik och avbildningsteknologi.
Det gångna året var det sista inom programsamarbetet.
Övrig vetenskaplig forskningsverksamhet
av alla beviljade bidrag. Andelen i euro av det totala beviljade bidragsbeloppet under året var cirka 9 procent (2021: 14 %).
Av projekten som beviljades bidrag under verksamhetsåret är det värt att nämna projekt som inte enbart skapar något nytt, utan utnyttjar också befintligt forsknings- och datamaterial. Utnyttjande av befintlig information för mer omfattande användning i samhället får ofta alltför lite uppmärksamhet.
Ett exempel på detta är bidraget på 1 000 000 euro som beviljades Finska Vetenskapsakademien för utveckling av en verksamhetsmodell som främjar genomslagskraften och utnyttjandet av forskningsinformation mellan olika vetenskapsakademier, forskare, beslutsfattare och övriga intressentgrupper. I egenskap av allmänvetenskaplig aktör fungerar akademien som ett nätverk för forskare som representerar vetenskap på hög nivå och akademien har möjlighet att stärka sin roll som oberoende informationsförmedlare.
Forskningscentret för ekologisk förändring (REC-centret) vid Helsingfors universitet, som består av fem forskare och har letts av professor Anna-Liisa Laine sedan 2018, beviljades ett femårigt fortsatt bidrag på 2 440 000 euro. Centret har en viktig roll i uppföljningen och verkställandet av Finlands policy för naturens mångfald och är ett exempel på hur spetsforskning kan kombineras med praktiska lösningar.
Bidrag till kultur och övrig verksamhet
Stiftelsens mål är att stärka kultur- och konstsektorn till en internationell nivå samt stöda välfärdsfrämjande projekt som bidrar till att öka kunnandet och delaktigheten. Det som stiftelsens grundare har varit intresserade av beaktas inom ramarna för stiftelseurkunden.
Av de beviljade bidragen under verksamhetsåret riktades cirka 25 procent (2021: 20 %) till konst och kultur, cirka 8 procent av eurobeloppet (2021: 5 %). Bidragen möjliggjorde bland annat kompetensutveckling och utbildning för unga talangfulla konstnärer samt internationell tävlings- och samarbetsverksamhet.
Utbildningen och utvecklingen av yrkesförutsättningarna stöds av bland annat följande bidrag under verksamhetsåret:
Finlands Nationalbaletts ungdomsgrupp fick 1 200 000 euro i fortsatt bidrag för de kommande tre åren. Viulu-, Alttoviulu- ja Selloakatemia ry och Nuorten pianoakatemian tuki ry, vilka bedriver nationellt instrumentakademiarbete, beviljades vardera 100 000 euro för sin verksamhet.
Översikt över projekt som avslutats under året
Under verksamhetsåret utvecklades slutrapporteringen för projekt. Målet med förnyelsen är att få information om användningen av det beviljade bidraget samt öka stiftelsens förståelse för projektens betydelse för området och också till exempel för forskaren själv. Den utbildningsrelaterade betydelsen av de bidrag som stiftelsen beviljat åskådliggörs till exempel genom antalet personer som arbetar med doktorsavhandlingar och post doc-forskning samt deras erfarenheter. Rapporterna är en del av bibehållandet av stiftelsens branschkunskap och möjligheterna att utnyttja rapporterna utreds ytterligare under 2023.
Under verksamhetsåret slutfördes sammanlagt 51 projekt, av vilka projekten inom medicin och medicinsk teologi var flest till antalet, sammanlagt 29 st. (18 601 000 euro). Inom tekniken slutfördes 7 projekt (3 798 000 euro), inom övriga vetenskapsområden 2 projekt (1 668 000 euro) och inom kulturen 13 projekt (5 792 000 euro).
Projekt som gjort goda framsteg, lyckats med sina mål eller öppnat nya forskningsinfallsvinklar verkar ha varit framgångsrika även i ansökningen av fortsatt finansiering, antingen hos stiftelsen eller någon annanstans. Stiftelsens linje är att ett nytt bidrag är möjligt om forskningen eller den övriga verksamheten har uppfyllt de mål som ställts upp för den i det första skedet.
Exempel på projekt som slutförts under verksamhetsåret är professor Maija Vihinen-Rantas grundforskningsprojekt med anknytning till herpesvirus som inleddes 2018 vid Jyväskylä universitet samt ett omfattande samarbetsprojekt mellan Tammerfors, Kuopio och Helsingfors universitet om utveckling av den elektroniska avbildningsteknologin vid stroke, vilket inleddes 2016 (professorerna Jari Hyttinen, Ville Kolehmainen och Samuli Siltanen). Båda grupperna fortsätter sitt arbete med ett nytt bidrag av stiftelsen. MKD Heikki Ruskoaho vid Helsingfors universitet lyckades med sitt riskfyllda Proof of Concept-projekt för en individuell läkemedelsbehandling av akut leukemi som inleddes 2019, och finansieringen av läkemedelsutvecklingen har säkerställts av en annan aktör.
År 2014 beviljade stiftelsen 15 miljoner euro i bidrag till projektet Dansens hus. Byggprojektet blev klart inom tidtabellen och den officiella öppningen skedde 2.2.2022. Yle spelade in och direktsände öppningen från Erkko-salen som bär stiftelsens namn. Öppningen ordnades i byggnadens nya del, som blev klar redan tidigare under 2021 och genomfördes av Koy Kaapelitalo.
Stiftelsens ekonomi
Stiftelsens tillgångar har gradvis ökat sedan 2002 efter grundarnas penningdonationer samt tack vare de stora testamentsdonationerna 2012 och 2014.
Stiftelsens tillgångar mätt enligt marknadsvärdet var vid årsskiftet 1 256 miljoner euro (2021: 1 635 miljoner euro), och bestod av stiftelsens direktägda värdepappersportfölj 234 miljoner euro (270 miljoner euro), aktier i Sanoma Abp 391 miljoner euro (542 miljoner euro), bostadsaktier 1 miljon euro (1 miljoner euro) samt värdepappersportföljen i Asipex-koncernen 630 miljoner euro (817 miljoner euro). Hemort för av stiftelsen helägda Oy Asipex Ab är Helsingfors och bolaget har ett helägt dotterbolag i Schweiz, Asipex AG. Vid årsskiftet hade stiftelsen beviljade, men ännu inte utbetalade, bidrag till ett sammanlagt belopp av 95,9 miljoner euro.
Vid årsskiftet utgjorde aktieplaceringarnas andel av stiftelsens tillgångar 89,3 procent (91,2 %), ränteplaceringarnas 10,6 procent (8,7 %) och bostadsaktiernas 0,1 procent (0,1 %).
Koncernen
Underskottet för den egentliga verksamheten uppgick till 36,7 miljoner euro (54,8 miljoner euro). Bidragsbesluten under verksamhetsåret uppgick till 36,6 miljoner euro (54,4 miljoner euro). För 2022 bokfördes 35,9 miljoner euro i bidrag (54,2 miljoner euro). Differensen mellan de bidrag som man fattat beslut om och de bidrag som bokfördes beror på återbetalning av oanvända bidrag och återkallade bidrag. De övriga verksamhetsutgifterna uppgick till 0,8 miljoner euro (0,6 miljoner euro).
Den bokföringsmässiga avkastningen för stiftelsens direktägda placeringar uppgick till
-14,5 miljoner euro (88,6 miljoner euro). Av detta utgjorde dotterbolagskoncernens nettointäkter -33,4 miljoner euro (48,3 miljoner euro), dividendavkastning 24,5 miljoner euro (23,5 miljoner euro), nedskrivningar av aktier och fonder 6,1 miljoner euro (uppskrivningar 5,4 miljoner euro), försäljningsvinster för placeringar -0,1 miljoner euro (10,6 miljoner euro), vinstandelar för fonder 0,8 miljoner euro (0,8 miljoner euro), ränteintäkter och -kostnader 0,0 miljoner euro (-0,0 miljoner euro) och övriga finansiella intäkter och finansiella kostnader 0,4 miljoner euro (0,1 miljoner euro).
Underskottet för räkenskapsperioden 2022 var 51,2 miljoner euro (överskott 33,8 miljoner euro)
Moderstiftelsen
Underskottet för räkenskapsperioden 2022 för moderstiftelsens del var 17,8 miljoner euro (underskott 14,6 miljoner euro).
Arvodena till stiftelsens styrelse och ombudets lön på vilken förskottsinnehållning ska göras har under verksamhetsåret uppgått till totalt 325 868 euro.
Styrelsens medlemmar har fått ett månatligt arvode samt mötesarvoden för styrelse- och utskottsarbete. Styrelseordförandens månadsarvode har varit 2 000 euro per månad och medlemmarnas månadsarvode 1 500 euro per månad. I mötesarvode har 600 euro utbetalats till styrelse- och utskottsordförandena och 500 euro till medlemmarna. Styrelsemedlemmarna arbetar för stiftelsen även utanför mötena.
Utöver revisorernas arvoden har stiftelsen inte haft andra transaktioner med eller utan vederlag bland närstående. Stiftelsen har heller inte beviljat lån eller säkerheter till närstående.
År 2022 var ett svårt år på finansmarknaden: i ett nötskal steg räntorna och aktierna sjönk i värde. Inflationen var överraskande kraftig, då arbetsmarknaden blev stramare och råvarupriserna steg avsevärt på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina. För att dämpa inflationen höjde centralbankerna aggressivt räntorna, vilket snabbt ledde till en åtstramning av finansmarknaden och orsakade en omfattande global nedgång av tillväxten.
I fråga om aktierna var kursrörelserna under året betydligt större än normalt för huvudindexen och i slutet av året blev avkastningen rejält negativ. I euro låg avkastningarna på olika marknadsområden dock sist och slutligen nära varandra. Den minsta nedgången observerades på de utvecklade marknaderna med Europa i spetsen och sämst avkastning uppvisade tillväxtmarknaderna.
I euro, inklusive dividenderna, gav till exempel MSCI World AC-indexet en avkastning på
-13 % (+28 %), MSCI Europe-indexet -8 % (+25 %), SP500-indexet -13 % (+38 %), OMXH Cap-indexet -13 % (+25 %), Nikkei-indexet -14 % (+4 %) och MSCI Emerging Marketindexet -15 % (+5 %).
Avkastningen på stiftelsekoncernens placeringar år 2022, med beaktande av icke-realiserade marknadsvärdeförändringar, var -20,7 procent (+17,8 %). Den diversifierade aktieportföljen (utan Sanoma-aktier) gav en avkastning på -21,3 procent (+32,5 %), vilket avsevärt underskred marknadsavkastningen räknat med en motsvarande geografisk allokering. Avkastningen på Sanoma-aktien var -24,7 procent (+2,7 %). Den totala avkastningen på stiftelsens diversifierade aktieplaceringar under tio år vid räkenskapsperiodens utgång är fortsättningsvis utmärkt, cirka 10 procent p.a. Stiftelsens årliga avkastning kan variera kraftigt på grund av den höga aktievikten.
Stiftelsen äger 39 820 286 st. aktier i Sanoma Abp, vilket representerar 24,35 procent av aktierna och rösterna i Sanoma Abp.
Den totala avkastningen från aktier i Sanoma Abp med beaktande av icke-realiserade värdeförändringar var -24,7 procent (+2,7 %). Sanoma Abp:s dividendavkastning till stiftelsen uppgick år 2022 till 21,5 miljoner euro (20,7 miljoner euro).
Stiftelsen placerar sina medel ansvarsfullt och beaktar i sina placeringsbeslut i alla tillgångsklasser inte bara ekonomiska faktorer, utan även aspekter med anknytning till miljö, socialt ansvar och god förvaltningssed. Definitionen, regleringen, rapporteringen och mätningen med anknytning till ansvarsfullhet är fortfarande i ett kraftigt utvecklingsskede i samhället. Därför anser styrelsen att ansvarsfullhet bör granskas på ett övergripande sätt och ur många olika perspektiv.
Stiftelsen granskar utvecklingen av placeringsportföljens ansvarsfullhet och genomslagskraft med utgångspunkt i de 17 målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030-program (Sustainable Development Goals, SDG). I placeringsverksamheten undviks placeringar i företag där en betydande del av affärsverksamheten har anknytning till alkohol, tobak, vapen eller hasardspel.
Stiftelsen följer regelbundet upp utvecklingen av placeringsportföljens ansvarsfullhet och har dessutom flera år i rad tillsammans med en samarbetspartner gjort en omfattande analys av portföljens ansvarsfullhet. Analysen som genomfördes 2022 täckte över 90 procent av stiftelsens hela förmögenhet och omfattade i praktiken hela aktieportföljen. Utredningen visade att ansvarsfullheten för stiftelsens placeringsportfölj konsekvent förbättrats jämfört med tidigare år och var enligt alla operativa mätare bättre eller åtminstone på samma nivå som jämförelseindex (MSCI World).
Enligt utredningen hade stiftelsens placeringsportfölj fler temaexponeringar som betraktas som positiva och färre teman som var negativa eller föremål för tolkning. I de positiva temaexponeringarna framhävdes i förhållande till jämförelseindex särskilt den medicinska industrin och hälsoteknologin samt i och med Sanoma-innehavet utbildnings- och publikationsverksamhet. Stiftelsen placerar också i vissa bolag med negativ temaexponering, vilka dock är till exempel ledande bolag inom sin sektor när det gäller övergångentill ett koldioxidsnålt samhälle. Som helhet var koldioxidavtrycket för stiftelsens placeringsportfölj 66 procent mindre och den viktade koldioxidintensiteten 68 procent mindre än jämförelseindex. Också utan att räkna med Sanoma-innehavet var motsvarande siffror cirka 40 procent mindre än jämförelseindex.
Riskhantering
Stiftelsen verkar genom sina placeringstillgångar, och den egentliga verksamheten är etablerad. I stiftelsens riskhantering betonas en god och öppen förvaltning samt tydliga interna processer. De största riskerna hänför sig till skötseln av placeringstillgångarna och marknadsrisken, pris- och ankarägarrisken med anknytning till Sanoma Abp-innehavet samt möjliga ryktesrisker förknippade med bidragsverksamheten.
Genom regelbunden utvärdering och vid behov uppdatering av kärnprocesserna, verksamhetssätten och arbetsbeskrivningarna svarar stiftelsen på det föränderliga samhällets behov och minskar den lilla organisationens sårbarhet.
Inom både sin bidrags- och sin placeringsverksamhet följer stiftelsen utvecklingen inom sitt område, deltar i evenemang och genomför vid behov själv utredningar för att hålla sin kunskap om verksamhetsmiljön uppdaterad och identifiera möjliga samhälls- och ryktesrelaterade risker. Utöver den årliga analysen av placeringsportföljens ansvarsfullhet gjordes under räkenskapsperioden en separat utredning med temat grön omställning inom placeringsverksamheten.
Det primära målet för placeringsverksamheten är att bevara och utöka tillgångarnas reella värde på lång sikt. Stiftelsens mål är även ett stabilt kassaflöde och tillräcklig likviditet, vilket säkerställer kontinuiteten i den egentliga verksamheten. Eftersom placeringshorisonten är lång är placeringsstrategin aktieinriktad (aktievikten uppgick i slutet av året till 89,3 %) och allmänt taget skyddas inte placeringsportföljen. Kursförändringar på kort sikt saknar betydelse för stiftelsen, eftersom stiftelsen strävar efter god reell avkastning och gott kassaflöde på lång sikt.
Förvaltningen av penningtillgångarna och placeringsverksamheten har skötts i enlighet med den av styrelsen godkända placeringspolicyn, och ärendena i anslutning till placeringsverksamheten har behandlats av stiftelsens finansutskott. De årliga intäkterna varierar i allmänhet kraftigt.
Enligt placeringsstrategin har placeringarna spritts geografiskt, branschvist, företagsmässigt och valutamässigt. Placeringarna består huvudsakligen av likvida värdepapper och fonder som snabbt kan realiseras, dvs. stiftelsens finansierings- och likviditetsrisk är ytterst liten. ESG-faktorerna beaktas som en del av placeringsverksamheten och riskhanteringen.
Det finländska och internationella ekonomiska läget avspeglar sig i stiftelsens placeringar. Riskerna i placeringsverksamheten är främst beroende av den allmänna marknadsrisken, dvs. den internationella aktiemarknadens och utdelningarnas långsiktiga utveckling.
Dessutom består cirka 31 procent av stiftelsens tillgångar av aktier i Sanoma Abp, vilka utgör den största enskilda prisrisken.
Asipex-koncernens placeringsverksamhet och riskhantering stämmer överens med den av bolagets styrelse godkända placeringspolicyn, som är i linje med den ovan beskrivna placeringspolicyn för Jane och Aatos Erkkos stiftelse.
Kommunikation
Stiftelsen strävar efter en öppen, tydlig och aktuell kommunikation.
Den primära kommunikationskanalen är stiftelsens webbplats. På webbplatsen ges detaljerad information om bland annat stiftelsen och dess verksamhet, hur man ansöker om bidrag samt bedömningskriterierna för bidrag.
En väsentlig del av stiftelsens kommunikation är också personliga möten mellan stiftelsens ombud och ledningen för universitet och fakulteter samt forskare och aktörer inom kultursektorn.
De beviljade bidragen publiceras på webbplatsen och i ett riksomfattande pressmeddelande snarast möjligt efter styrelsemötena. Bidragsförteckningen kompletteras på webbplatsen med de projekt vars genomförande säkerställs senare. Grunderna för godkännande av eller avslag på bidragsbeslut publiceras inte och de externa experternas namn är inte offentliga.
Om väsentliga förändringar i stiftelsens verksamhet, tillgångar eller förvaltning meddelas vid behov. Alla meddelanden kan läsas i stiftelsens nyhetsrum ePressi. De senaste meddelandena finns också på webbplatsen. Under verksamhetsåret började stiftelsen publicera både nyhetsbrev och artiklar. Artiklarna behandlar aktuella teman med anknytning till stiftelsens bidragsverksamhet.
Dataskydd och dokumenthantering
När en bidrags- eller stipendieansökan sänds till Jane och Aatos Erkkos stiftelse lämnar de sökande sina uppgifter till stiftelsen och dessa bildar ett register med personuppgifter hos stiftelsen. Stiftelsen har strävat efter att skapa ett så transparent förfarande som möjligt, där man i stor omfattning beaktar sökandenas rättigheter på det sätt som förutsätts i dataskyddslagen.
Förvaltning
Vid årsmötet den 28 mars 2022 utsågs Nils Ittonen till styrelsens ordförande och Juhani Mäkinen till vice ordförande.
Till styrelsemedlemmar valdes Marianne Heikkilä, Reetta Meriläinen, Mikko Mursula, Jussi Pesonen, Sari Pohjonen, Kerstin Rinne och Antti Vasara.
Samtliga styrelsemedlemmars mandatperiod sträcker sig till nästa årsmöte. Styrelsen sammanträdde fem gånger under verksamhetsåret, men styrelsen handlägger stiftelsens ärenden också utanför mötena.
Vid årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Mikko Mursula till ordförande och Nils Ittonen, Hanna-Mari Peltomäki och Karl Tujulin till medlemmar i finansutskottet.
Finansutskottet följer utvecklingen på finansmarknaden och den allmänna ekonomiska utvecklingen och verkar inom ramen för den placeringsstrategi som styrelsen har stadfäst. Finansutskottet sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret.
Vid årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Nils Ittonen till ordförande och Juhani Mäkinen och Hanna-Mari Peltomäki till medlemmar i arbetsutskottet.
Arbetsutskottet bereder ärenden för beslut i styrelsen. Arbetsutskottet sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret.
Vid årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Antti Vasara till ordförande och Nils Ittonen och Hanna-Mari Peltomäki till medlemmar i expertutskottet. Experter bjuds in till mötena efter behov. Experternas namn är inte offentliga.
Jane och Aatos Erkkos stiftelse är medlem i Stiftelser och fonder rf. Föreningens syfte är att driva de finländska allmännyttiga, bidragsutdelande stiftelsernas, fondernas och föreningarnas allmänna och gemensamma intressen samt främja och utveckla god praxis och yrkeskunnighet bland medlemmarna.
Personalen hos stiftelsens koncern uppgick under räkenskapsperioden till i genomsnitt sju personer, varav fyra var anställda inom dotterbolagskoncernen.
Under verksamhetsåret utvecklades uppgiftsbeskrivningarna och genomfördes en ny rekryteringsprocess för en uppgift med titeln planerare. Till uppgiften valdes ekonomie magister Henri Kärhönen, som inledde sitt arbete den 1 februari 2023.
Centrala framgångsfaktorer i stiftelsens verksamhet är en yrkeskunnig och motiverad personal, en styrelse som är engagerad i verksamheten samt ett högklassigt och täckande samarbetsnätverk.
Vid sitt årsmöte den 28 mars 2022 utsåg stiftelsens styrelse revisionssamfundet PricewaterhouseCoopers Oy till granskare av stiftelsens räkenskaper med CGR Valtteri Helenius som huvudansvarig revisor.
Verksamhet under det innevarande året
Stiftelsen fullgör sitt syfte genom att bevilja bidrag till internationellt betydelsefull forskning som strävar efter vetenskapliga genombrott samt till konst och kultur som har förutsättningar att uppfylla krävande internationella kriterier.
Under strategiperioden 2021–23 har målet varit att stärka kunskapen om verksamhetsmiljön samt utveckla de ansöknings- och rapporteringssystem och kommunikationsverktyg som används i stiftelsen så att de bättre motsvarar verksamhetens mål. Sanoma Abp:s styrelses beslut att sänka dividenden har en negativ inverkan på stiftelsens kassaflöde.
Ett mål för 2023 är att ta i bruk ett elektroniskt bedömningssystem och uppdatera stiftelsens sakkunskap inför nästa strategiperiod. Under året vidareutvecklas sätten att utnyttja det uppdaterade ansökningssystemet och rapporteringssystemet samt den övriga informationen om verksamhetsmiljön. Tyngdpunkten i arbetsbeskrivningen för den planerare som rekryterades till stiftelsen i slutet av 2022 ligger på modellering och vidareutveckling av utnyttjandet av data.
Tyngdpunkten för kommunikationen ligger på webbplatsen, som under året kommer att förnyas så att dess funktioner bättre svarar på dagens behov. Stiftelsen publicerar artiklar om aktuella teman, pressmeddelanden och nyhetsbrev fyra gånger per år. Stiftelsen deltar i intressentgruppsevenemang där målgruppen är bidragssökande.
Stiftelsens ombudsman valdes till Stiftelser och fonder rf:s styrelse för perioden 2023–24.
Resultaträkning
Balansräkning
