Vuosi
2020
Verksamhetsberättelse och ja resultaträkning
Stiftelsen
Det primära syftet med Jane och Aatos Erkkos stiftelse är att främja och stödja forskning och utbildning inom teknik, ekonomi och medicin. Stiftelsen har därtill som syfte att främja konst och kultur samt idrottsverksamhet, fysisk fostran och välbefinnande i enlighet med den finska nationens intressen.
Stiftelsens bidrag 2002–2020
Stiftarnas personliga donationer och testamenten har skapat en stabil och stark ekonomisk grund för stiftelsen och möjliggjort stiftelsens ambitiösa verksamhet som stöd för vetenskap och kultur. De understödda forskningsteman och kulturändamålen är en indikation på stiftelsens grundares värderingar av en önskan att främja utvecklingen av ett samhälle baserat på utbildning och civilisation. Vid slutet av verksamhetsåret hade stiftelsen beviljat sammanlagt över 270 miljoner euro i bidrag.
Under det senaste decenniet har stiftelsen stärkt sin roll som långsiktig beviljare av bidrag för konst och kultur. Stiftelsen har koncentrerat sin bidragsverksamhet till forskning av internationell betydelse och stora projekt utgör en betydande andel. Vetenskapen och forsk-ningen har varit föremål för cirka 70 procent av de beviljade bidragen. Andelen beviljade bidrag av alla bidragsansökningar har varit 9,1 procent.
Förverkligande av stiftelsens syfte under verksamhetsåret
Stiftelsen beviljade 45,2 miljoner euro (2019: 33 miljoner euro) i bidrag till vetenskap och kul-tur. Det totala beloppet av bidrag under verksamhetsåret översteg klart beloppet av de bidrag som beviljats under tidigare år.
Andelen som beviljades medicin uppgick till 18,1 miljoner euro (14 miljoner euro). Bidrag beviljades bland annat för cancer- och virusforskning samt bekämpning av antibiotikaresistens.
För teknologiprojekt beviljades 8,8 miljoner euro (7 miljoner euro) till exempel för forskning av betydelse för livsmedelsutvecklingsvetenskapen. Dessutom beviljades stiftelsen Aalto-universitetet 10,5 miljoner euro för grundande av ett tvärvetenskapligt bioinnovationscentrum.
För övriga vetenskaper beviljades sammanlagt 1,7 miljoner euro (5 miljoner euro). Bidrag delades ut för atmosfär- och naturforskning.
För kulturverksamhet och annan samhällsverksamhet beviljades 6 miljoner euro (6 miljoner euro). Tyngdpunkten för kulturbidragen ligger på internationell verksamhet, bland annat möjliggörande av internationella besök inom klassisk musik, bildkonst och danskonst.
En förteckning över samtliga beviljade bidrag finns som bilaga till verksamhetsberättelsen.
Stiftelsens placeringsverksamhet
Marknadsvärdet för stiftelsekoncernens tillgångar var vid årsskiftet 1 442 miljoner euro (2019: 1 252 miljoner euro). Aktieplaceringarnas andel av tillgångarna uppgick till 88,4 procent (94,3 %) och ränteplaceringarnas andel till 11,5 procent (5,6 %).
Avkastningen på placeringarna 2020, med beaktande av icke-realiserade marknadsvärdeförändringar, var +19,4 procent (+24,8 %). Efter en svag inledning på året blev avkastningen slutligen utmärkt trots Covid-19-pandemin. Vid bedömningen av resultatet bör man komma ihåg att avkastningsskillnaderna mellan stiftelsens enskilda år är synnerligen stora på grund av den höga aktievikten.
Överskottet för räkenskapsperioden 2020 var 23,2 miljoner euro (överskott 43,2 miljoner euro)
Stiftelsens bidragsverksamhet
Bidragsbeloppet för verksamhetsåret 2020, 45,2 miljoner euro, är det största i stiftelsens historia på årsnivå. Under året beviljade stiftelsen också ett av de största bidragen i stiftelsens historia: Aalto-universitetet beviljades 10,5 miljoner för att grunda ett centrum som gynnar olika vetenskapsgrenar såsom teknik, design och handel. Vid centrumet undersöks och utvecklas banbrytande lösningar för en övergång till cirkulär ekonomi och bioekonomi.
Under verksamhetsåret beviljades 59 (2019: 57) forskningsgrupper, organisationer eller personer bidrag. Bidragsmottagarna har valts i enlighet med målsättningarna i stiftelseurkunden och det omfattande syftet i stiftelseurkunden har beaktats. Styrelsen har fortsatt att hålla fast vid grundarnas praxis och beviljat bidrag till större och tidsmässigt mer långvariga, internationellt framstående projekt.
Antalet ansökningar som stiftelsen behandlat är 546 (561). I takt med att ansökningsanvisningarna har utvecklats överensstämmer ansökningarnas innehåll i högre grad med målsättningarna i stiftelseurkunden. Inriktningen av bidragsbesluten på större projekt har också minskat antalet ansökningar.
I slutet av verksamhetsåret inleddes en förnyelse av det elektroniska ansökningssystemet för att förbättra servicen. Förnyelsen producerar specificerad information om bidragsobjekten samt främjar och automatiserar uppföljningen i fortsättningen.
Av besluten om att bevilja bidrag gällde 44 beslut vetenskaplig forskning (41), 14 beslut kultur (13) samt 1 beslut övriga (3). Tio bidrag till ett belopp av över en miljon euro beviljades för stora, fleråriga projekt och 20 bidrag beviljades i storleksklassen 500 000–1 000 000 euro.
Bidrag till vetenskaplig forskning
Stiftelsen beviljar bidrag för vetenskaplig forskning på hög nivå. Planerna kan vara förknippade med risk. Ett projekt med hög risk är ofta av stor betydelse då det lyckas, men även ett misslyckande leder ofta till nya forskningsämnen och större kunskap.
Största delen av de beviljade bidragen har riktats till grundforskning. Bidragsbesluten har riktats till enskild forskning eller enskilda projekt vars vetenskapliga betydelse och genomslagskraft kan bedömas direkt av stiftelsens styrelse. Beviljande av fortsatta bidrag har förutsatt att resultaten har uppfyllt de mål som ställdes upp för projektet i det första skedet.
Urvalskriterierna för de finansierade forskningsprojekten har varit målen, forskarens och forskningsgruppens yrkeskunnighet och prestationer, genomförandeplanen för projektet och hur betydelsefulla resultaten är. Bidragsbesluten har huvudsakligen tilldelats forskningsgrupper och postdoc-forskare och bidrag har inte beviljats för enskilda avhandlingar. Man har heller inte beviljat bidrag för kortare resor eller kongresser.
Stiftelsen anlitar externa rådgivare i beredningen av beslutsförslagen. Under året anlitades rådgivare även i utvecklingen av modeller som gynnar ansökningssystemet och expertarbetet.
Medicin
Medicinens andel av de beviljade bidragen, 40,2 procent, är liksom tidigare år betydande. Medicinsk forskning kräver personal- och laboratorieresurser samt tillräckligt lång forskningstid. Stiftelsen föredrar i finansieringen en dyrare lönemodell som ger forskarna ett mer gynnsamt socialskydd. Projektens utbildningsmässiga betydelse är betydande: i forskningsgrupperna ingår alltid också doktorander och postdoc-forskare.
Styrelsen har, på samma sätt som tidigare år, tilldelat bidrag för internationellt konkurrenskraftig grundforskning, klinisk forskning och biomedicinsk forskning. Forskningsprojektens mål har till exempel varit medicinska uppfinningar, nya vårdmetoder och medicintekniska uppfinningar.
Stiftelsen har endast i undantagsfall beviljat bidrag för läkemedelsforskning och vårdjämförelser. Bidrag har inte heller beviljats för långa epidemiologiska projekt.
Det största medicinska bidraget beviljades biträdande professor Antti Rannikko för ett fyraårigt samprojekt mellan Helsingfors, Tammerfors och Åbo universitet, Aalto-universitetet samt HUS (1 525 000 euro). Fokus för det multivetenskapliga kliniska forskningsprojektet är prostatacancer och målet är att förnya sjukdomsdiagnostiken i betydande omfattning. Detta skulle göra det möjligt att lägga till cancertypen i det nationella screeningprogrammet, vilket skulle främja en tidig sjukdomsidentifiering och minska dödligheten.
Det tvååriga projektet (1 495 000 euro) som genomförs av HUS Cancercentrum och Juha Klefström, docent vid Helsingfors universitet, testar i fas 1 B av sin forskning effekten och möjliga biverkningar av en ny läkemedelskombination vid behandling av bröstcancerpatienter. Projektpartnerna är HUS nationella cancercentrum och två läkemedelsföretag. Stiftelsen stöder i allmänhet inte läkemedelsforskning, men forskarorienterad läkemedelsforskning skiljer sig från företagsorienterad verksamhet. Projektet kan anses medföra omfattande nytta för forskarsamfundet och hälsovårdsaktörerna samt skattebetalarna.
Av bidragen till fortsatta projekt beviljades det största (1 328 000 euro) för ett treårigt projekt som genomförs av ett konsortium samordnat av Ville Kolehmainen, professor vid Östra Finlands universitet. Forskningen är inriktad på elektronisk avbildning av stroke. Projektet skapar ny teknik och kombinerar matematik, fysik, medicinteknik och neurovetenskap. Dess inverkan på de kliniska förfarandena kan vara stor, den kommersiella potentialen icke att förglömma.
Ett betydande bidrag för fortsatt forskning (960 000 euro) beviljades också en forskningsgrupp som leds av Timo Otonkoski, professor vid Helsingfors universitet. Målet med forskningen är att förbättra diagnostiken i fråga om såväl barnlöshet som upprepade missfall. Projektet är både grundforskning i internationell toppklass och banbrytande tillämpad forskning med anknytning till omprogrammering av celler och behandling av barnlöshet.
Finansieringsformen Proof of Concept (POC), som infördes 2019 och används för att finansiera riskfyllda och nya forskningsprojekt, återfanns under verksamhetsåret i störst utsträckning inom medicinen.
POC-bidrag beviljades docent Cory Dunn (477 000 euro) och docent Fabio Valoppi (303 000 euro) vid Helsingfors universitet. Docent Cory Dunns grundforskning är inriktad på uppkomsten av peroxisomer samt perox-isomernas ämnesomsättnings- och signalfunktion. Peroxisomer är återvinningscentraler för cellens fettmolekyler, där fetter omformas för cellens mångfacetterade behov. Docent Fabio Valoppis projekt utvecklar oleogeler som används vid livsmedelstillverkning, vars fettmolekyler är inkapslade i molekylstrukturer som delvis inte smälter. De nya metoderna för att fördröja upptaget av fetter skulle ha en positiv inverkan på viktkontrollen. Även om båda projekten behandlar fettmetabolismen, belyser de på ett grundläggande sätt kroppens olika mekanismer. Det ena projektet sätter sig in i biokemin hos cellernas strukturella delar, det andra är starkt tillämpande och strävar efter en innovation inom livsmedelskemi.
Teknologi
Bidragen som beviljades forskningsgrupper inom teknik och teknologi under verksamhets-året utgjorde cirka 20 procent av alla beviljade bidrag. Tillsammans med det stora bidraget som beviljades Aalto-universitetet växte andelen beviljade bidrag inom teknologi och var nästan 43 procent av de årliga bidragen. Andelen är större än andelen bidrag som bevilja-des inom medicin. Det näst största bidraget i stiftelsens historia, 10,5 miljoner euro, beviljades Aalto-univer-sitetet hösten 2020. Bioinnovationscentret som ska inrättas med hjälp av bidraget stöder en övergång till cirkulär ekonomi. Bidraget möjliggör en professur inom biomaterialområdet och den första forskarskolan vid bioinnovationscentret. I Finland finns det inga motsvaran-de sektorsövergripande doktorsskolor med fokus på undervisning och forskning i hållbar utveckling och modellen är också sällsynt på global nivå. Stiftelsen har höga förväntningar på det nya strategiska bidraget och utvecklingen av helheten kommer också att följas upp i lärandesyfte. Stiftelsens mål är att även i fortsättningen möjliggöra högklassiga och sam-hälleligt betydelsefulla stora projekt som bidrar till utvecklingen av en mer hållbar framtid. Det största enskilda bidraget för vetenskaplig forskning under verksamhetsåret beviljades professor Kati Hanhinevas forskningsgrupp (1 648 000 euro). Det fyraåriga projektet är inriktat på hälsoeffekterna av förädlade växtproteinlivsmedel och produktion av nya slags livsmedel. Hanhineva är också professor i nordiska livsmedel vid Åbo universitet. Professuren som inrättades i början av 2020 fokuserar på forskning inom växter som odlas i Finland, främjar utvecklingen av hälsosamma livsmedel och stöder livsmedelsexport baserad på hållbar utveckling.
Samarbetet med Teknologiindustrins 100-årsstiftelse fortsatte inom ramarna för program-met Framtidens skapare. Målet för finansieringsprogrammet är att stärka universitetens strategiska kompetens. Inom ramarna för programmet söks framtidsinriktade förslag till forskningsprojekt som förnyar industrin och samhället.
Under året inkom 94 ansökningar (2019: 93) till finansieringsprogrammet. Sammanlagt 6 projekt fick finansiering från programmet. Stiftelsen beviljade fem av dessa projekt bidrag till ett sammanlagt belopp av 1 476 000 euro. Båda stiftelsernas styrelser fattade sina finansieringsbeslut självständigt.
Det största forskningsbidraget som beviljades av stiftelsen (950 000 euro) gick till ett konsortiumprojekt samordnat av professor Heidi Kuusiniemi vid Vasa universitet. Inom ramarna för ett samprojekt mellan Vasa universitet, Tammerfors universitet, Aalto-universitetet och Lantmäteriverket undersöks i synnerhet hur lokaliserings-, navigerings- och tidsbestämningsverksamhet baserad på LEO-satelliter kunde användas i inomhusmiljöer.
Finansiering från programmet (500 000 euro) beviljades också bl.a. en forskningsgrupp ledd av professor Matias Palva vid Aalto-universitetet, som utvecklar ett dataspel för användning i behandlingen av depression. Med stöd av finansieringen undersöker forskningsgruppen närmare hur spelet påverkar hjärnans verksamhet samt om ett aktivitetsvideospel kan lindra depressionspatienters symtom och förbättra deras kognitiva funktionsförmåga.
Övrig forskningsverksamhet
Under verksamhetsåret beviljades finansiering i liten utsträckning för övrig forskningsverksamhet vid sidan av medicin och teknologi. Andelen bidrag som beviljades övrig forskningsverksamhet var cirka 4 procent.
Professor Anna-Liisa Laine från Helsingfors universitet beviljades ett tvåårigt fortsatt bidrag (993 000) för analys och vidareutveckling av resultaten av samordningsarbetet som genomförts vid forskningscentret för ekologiska förändringar (REC), vilket grundades tidigare med hjälp av bidrag från stiftelsen. Målet för centrets arbete är att genomföra en samordnad analys av långsiktiga ekologiska data för att förstå konsekvenserna av globala förändringar, men också att sammanställa t.ex. ett vetenskapligt motiverat förslag till en nationell plan för insamling av långsiktigt material. Den befintliga informationen kan utnyttjas bland annat som stöd för beslutsfattandet inom miljöförvaltningen.
Kulturell och övrig social verksamhet
Vid valet av konst- och kulturprojekt har stiftelsens styrelse förutsatt en hög konstnärlig kvalitet och internationell nivå. Enligt övervägande stöder stiftelsen också andra projekt som främjar välfärden i Finland. Det som stiftelsens grundare har varit intresserade av har beaktats inom ramarna för stiftelseurkunden. Av de beviljade bidragen under verksamhetsåret riktades cirka 15 procent till konst och kultur.
Tyngdpunkten för bidragsbesluten har legat på internationella besök inom såväl dans och musik som bildkonst samt på undervisningsverksamhet.
Bidragen som beviljats under verksamhetsåret möjliggör konstbesök i synnerhet till Finland, men också till andra länder. Bidrag har till exempel beviljats Helsingfors evenemangsstif-telse (dans- och orkesterbesök) 900 000 euro, Aalto ARTS Summer School (949 000 euro), Kiasma (internationell produktion av ARS-utställningen) 500 000 euro, Konstmuseet Ateneum (visning av finska konstklassiker i världen) 450 000 euro, Finländska barockor-kestern (konsertserie för internationella yrkeskörer) 318 000 euro och Åbo musikfestspel (internationella besök) 300 000 euro.
Det största enskilda bidraget beviljades en representant för danskonsten, Tero Saarinen Company (1 400 000 euro) för produktioner åren 2020–2024. Gruppens repertoarplan består av inhemska uruppföranden, reprisproduktioner och besök av utländska toppgrupper.
Stiftelsen deltog också i kapitaliseringen av The AKG Fund for Nordic Art and Culture med 700 000 euro. Målet med fonden för nordisk konst och kultur, som grundades av Albright-Knox Art Gallery (Buffalo, NY, USA), är att göra det möjligt för nordiska konstnärer att producera innehåll, men också att främja uppkomsten av Nordic Gallery.
Dansens hus som specialprojekt inom kultur
År 2014 beviljade stiftelsen 15 miljoner euro i bidrag till projektet Dansens hus. Husets arki-tektoniska uttryck ”Drake” offentliggjordes den 17 augusti 2017. På grund av ett besvär mot planen fördröjdes byggandet och inleddes först hösten 2019. Grundstenen till Dansens hus murades den 30 januari 2020 och huset ska stå klart hösten 2021. Öppningen firas den 2 febru-ari 2022.
Coronapandemins inverkan på bidragsverksamheten
Stiftelsen är en långvarig finansiär av virusforskning. När coronapandemin började beviljade stiftelsen genast på våren ett bidrag till två meriterade forskningsgrupper för forskning i coronaviruset COVID-19. Resultaten är också användbara mot virushot i bredare omfattning.
Professor Olli Vapalahtis forskningsgrupp vid Helsingfors universitet beviljades 1 142 000 euro i bidrag för treårig forskning för att hitta nya verktyg för bekämpning av coronaviruspandemin och nya virushot av animaliskt ursprung.
Professor Ilkka Julkunens forskningsgrupp vid Åbo universitet beviljades 1 100 000 euro för treårig forskning i coronavirusets biologi. Forskningsgruppen fokuserar på att undersöka det pandemiska SARS-CoV-2-virusets egenskaper, utveckla diagnostiken samt analysera och följa upp immunsvaret.
Stiftelsen beviljade också tillsammans med fyra andra stiftelser, undervisnings- och kultur-ministeriet och Centret för konstfrämjande cirka 1,5 miljoner euro till yrkesverksamma inom kulturbranschen som drabbats hårt av pandemin. Stiftelsens andel var 100 000 euro.
Pandemin syntes inte i stiftelsens bidragsverksamhet som ett ökat antal ansökningar. I fråga om pågående projekt beaktades fördröjda tidtabeller och flyttningar av evenemang i en riktlinje som utfärdades av stiftelsens styrelse, där projektaktörerna uppmanades att kontrollera ändringar i tillräckligt god tid för att undvika kedjor av ändringsansökningar. Med riktlinjen ville stiftelsen också hjälpa aktörerna i en i övrigt försvårad situation.
Beredning av bidragsbeslut, utbetalning och rapportering om besluten
Stiftelsen tar kontinuerligt emot ansökningar och beslut fattas fyra gånger per år vid styrelsens möten.
I behandlingen av bidrags- och stipendieansökningar beaktas jävsfrågor samt eventuella intressekonflikters inverkan på beredningen och beslutsfattandet. Medlemmarna i styrelsen och organen samt experterna och tjänstemännen anmäler bindningar och intressekonflikter som påverkar beslut om bidrag och deltar inte vid en intressekonflikt i beredningen eller beslutsfattandet.
Utbetalningen av bidrag har skett enligt en tidtabell som utarbetats av bidragstagaren och godkänts av stiftelsen. Med tanke på förutsägbarheten hos stiftelsens kassaflöde och en effektiv planering av kassahanteringen sker utbetalningarna i regel tre gånger per år: i januari, maj och september. Forskningsbidrag utbetalas i regel via universitetet eller motsvarande forskarsamfund.
Bidragsmottagaren rapporterar om hur projektet framskrider och om resultaten. Om det i ett godkänt projekt sker väsentliga ändringar i fråga om innehåll eller ekonomi, förutsätts ett nytt beslut av styrelsen.
Vid långfristigare bidrag förutsätts en årlig mellanrapport. I slutrapporten beskrivs genomförandet av projektet och resultaten. Bidragsmottagaren ska också ge en bedömning om projektets genomslagskraft och resultatens betydelse.
Dataskydd och dokumenthantering
När en bidrags- eller stipendieansökan sänds till Jane och Aatos Erkkos stiftelse lämnar de sökande sina uppgifter till stiftelsen och dessa bildar ett register med personuppgifter hos stiftelsen. Stiftelsen har strävat efter att skapa ett så transparent förfarande som möjligt, där man i stor omfattning beaktar sökandenas rättigheter på det sätt som förutsätts i dataskyddslagen.
Stiftelsens dokumentarkiv är i elektronisk form och en arkivbildningsplan har utarbetats.
Kommunikation
Stiftelsen strävar efter öppen, flexibel och tydlig kommunikation.
Den primära kommunikationskanalen är stiftelsens webbplats. På webbplatsen ges detaljerad information om bland annat stiftelsen och dess verksamhet, hur man ansöker om bidrag samt bedömningskriterierna för bidrag.
En väsentlig del av stiftelsens kommunikation är också personliga möten mellan stiftelsens ombud och ledningen för universitet och fakulteter samt forskare och aktörer inom kultursektorn.
Information om de beviljade bidragen publiceras på webbplatsen snarast möjligt efter styrelsemötena. Bidragsförteckningen kompletteras med de projekt vars genomförande säkerställs senare. Om väsentliga förändringar i stiftelsens verksamhet, tillgångar eller förvaltning meddelas vid behov.
Grunderna för godkännande av eller avslag på bidragsbeslut publiceras inte och de externa experternas namn är inte offentliga.
Stiftelsens ekonomi
Stiftelsens tillgångar har gradvis ökat sedan 2002 efter grundarnas penningdonationer samt tack vare de stora testamentsdonationerna 2012 och 2014.
Stiftelsens tillgångar mätt enligt marknadsvärdet var vid årsskiftet 1442 miljoner euro (2019: 1252 miljoner euro), och bestod av stiftelsens direktägda värdepappersportfölj 244 miljoner euro (238 miljoner euro), aktier i Sanoma Abp 547 miljoner euro (376 miljoner euro), bostadsaktier 1 miljon euro (2 miljoner euro) samt värdepappersportföljen i Asipex-koncernen 650 miljoner euro (636 miljoner euro). Hemort för av stiftelsen helägda Oy Asipex Ab är Helsingfors och bolaget har ett helägt dotterbolag i Schweiz, Asipex AG. Vid årsskiftet hade stiftelsen beviljade, men ännu inte utbetalade, bidrag till ett sammanlagt belopp av 85,6 miljoner euro.
Vid årsskiftet utgjorde aktieplaceringarnas andel av stiftelsens tillgångar 88,4 procent (94,3 %), ränteplaceringarnas 11,5 procent (5,6 %) och bostadsaktiernas 0,1 procent (0,1 %).
Koncernen
Överskottet för den egentliga verksamheten uppgick till 45,8 miljoner euro (33,5 miljoner euro). Bidragsbesluten under verksamhetsåret uppgick till 45,2 miljoner euro (33,0 miljoner euro). För 2020 bokfördes 45,1 miljoner euro i bidrag (32,9 miljoner euro). Differensen mellan de bidrag som man fattat beslut om och de bidrag som bokfördes beror på återbetalning av oanvänt bidrag. De övriga verksamhetsutgifterna uppgick till 0,7 miljoner euro (0,6 miljoner euro).
Den bokföringsmässiga avkastningen för stiftelsens direktägda placeringar uppgick till 69,1 miljoner euro (76,7 miljoner euro). Av detta utgjorde dotterbolagskoncernens nettointäkter 44,3 miljoner euro (44,1 miljoner euro), dividendavkastning 22,2 miljoner euro (21,3 miljoner euro), nedskrivningar av aktier och fonder 2,0 miljoner euro (uppskrivningar 8,0 miljoner euro), försäljningsvinster för placeringar 3,7 miljoner euro (1,5 miljoner euro), vinstandelar för fonder 1,5 miljoner euro (1,7 miljoner euro), ränteintäkter och -kostnader -0,0 miljoner euro (0,2 miljoner euro) och övriga finansiella intäkter och finansiella kostnader -0,5 miljoner euro (-0,1 miljoner euro).
Överskottet för räkenskapsperioden 2020 var 23,2 miljoner euro (43,2 miljoner euro)
Moderstiftelsen
Moderstiftelsens underskott för räkenskapsperioden 2020 uppgick till 21,0 miljoner euro
(underskott 0,9 miljoner euro).
Arvodena till stiftelsens styrelse och ombudets lön på vilken förskottsinnehållning ska göras har under verksamhetsåret uppgått till totalt 325 245,20 euro.
Styrelsens medlemmar har fått ett månatligt arvode samt mötesarvoden för styrelse- och utskottsarbete. Styrelseordförandens månadsarvode har varit 1 200 euro per månad och medlemmarnas månadsarvode 1 000 euro per månad. I mötesarvode har 500 euro utbetalats till styrelse- och utskottsordförandena och 400 euro till medlemmarna. Inga höjningar av arvoden har skett under verksamhetsåret. Med tanke på stiftelsens omfattande placeringstillgångar och stora enskilda bidragsbeslut är styrelsens arvoden rimliga i förhållande till styrelsemedlemmarnas ansvar och verksamhetens omfattning.
Utöver revisorernas arvoden har stiftelsen inte haft andra transaktioner med eller utan vederlag bland närstående. Stiftelsen har heller inte beviljat lån eller säkerheter till närstående.
Covid-19–pandemin förorsakade ett dramatiskt och händelserikt 2020 också i ekonomiskt hänseende. Den djupa ekonomiska recessionen till följd av pandemin, den rekordsnabba nedgången av aktiekurserna och utarmningen av placeringsmarknadens likviditet åstadkom aldrig tidigare skådade stimulansåtgärder från centralbankernas och staternas sida. De massiva stödåtgärderna och återställandet av likviditeten möjliggjorde till slut en stark och relativt snabb återhämtning av placeringsmarknaden och ekonomin. I slutet av året gav ett flertal positiva vaccinnyheter ytterligare hopp.
Avkastningen på stiftelsekoncernens placeringar år 2020, med beaktande av icke-realiserade marknadsvärdeförändringar, var +19,4 procent (+24,8 %). Avkastningen på Sanoma-aktien var exceptionellt god, +53,3 procent (+16,7 %). Även den diversifierade aktieportföljen (utan Sanoma-aktier) gav en god avkastning på +10,3 procent (+31,3 %), vilket också avsevärt överträffade marknadsavkastningen räknat med en motsvarande geografisk allokering. Den totala avkastningen på stiftelsens aktieplaceringar under tio år vid räkenskapsperiodens utgång är över 10 procent p.a. Stiftelsens årliga avkastning varierar kraftigt på grund av den höga aktievikten.
Stiftelsen äger 39 820 286 st. aktier i Sanoma Abp, vilket representerar 24,35 procent av aktierna och rösterna i Sanoma Abp.
Den totala avkastningen från aktier i Sanoma Abp med beaktande av icke-realiserade värdeförändringar var +53,3 procent (+16,7 %). Sanoma Abp:s dividendavkastning till stiftelsen uppgick år 2020 till 19,9 miljoner euro (17,9 miljoner euro).
Stiftelsen placerar sina medel ansvarsfullt och beaktar i sina placeringsbeslut i alla tillgångsklasser inte bara ekonomiska faktorer, utan även aspekter med anknytning till miljö, socialt ansvar och god förvaltningssed.
Stiftelsen följer utvecklingen av placeringsportföljens ansvarsfullhet och genomslagskraft med utgångspunkt i de 17 målen i FN:s Agenda 2030-program (Sustainable Development Goals, SDG). I placeringsverksamheten undviks placeringar i företag där en betydande del av affärsverksamheten har anknytning till alkohol, tobak, vapen eller hasardspel.
Stiftelsen har som mål att regelbundet kunna mäta och rapportera om utvecklingen av placeringsportföljens ansvarsfullhet. År 2020 genomförde stiftelsen en ansvarsanalys av stiftelsekoncernens aktieportfölj tillsammans med en samarbetspartner. Enligt analysen är ansvarsfullheten hos stiftelsens aktieplaceringar med nästan alla använda mätare bättre än eller åtminstone i linje med jämförelseindex.
Riskhantering
Stiftelsen verkar genom sina placeringstillgångar, och den egentliga verksamheten är etablerad. Därigenom hänför sig de största riskerna i stiftelsen till skötseln av placeringstillgångarna och marknadsrisken.
Det primära målet för placeringsverksamheten är att bevara och utöka tillgångarnas reella värde på lång sikt. Stiftelsens mål är även ett stabilt kassaflöde och tillräcklig likviditet, vilket säkerställer kontinuiteten i den egentliga verksamheten. Eftersom placeringshorisonten är lång är placeringsstrategin aktieinriktad (aktievikten uppgick i slutet av året till 88,4 %) och allmänt taget skyddas inte placeringsportföljen. Kursförändringar på kort sikt saknar betydelse för stiftelsen, eftersom stiftelsen strävar efter god reell avkastning och gott kassaflöde på lång sikt. De årliga intäkterna varierar i allmänhet kraftigt.
Enligt placeringsstrategin har placeringarna spritts geografiskt, branschvist, företagsmässigt och valutamässigt. Placeringarna består huvudsakligen av likvida värdepapper och fonder som snabbt kan realiseras, dvs. stiftelsens finansierings- och likviditetsrisk är ytterst liten.
Det finländska och internationella ekonomiska läget avspeglar sig i stiftelsens placeringar. Riskerna i placeringsverksamheten är främst beroende av den allmänna marknadsrisken, dvs. den internationella aktiemarknadens och utdelningarnas långsiktiga utveckling. Dessutom består cirka 38 procent av stiftelsens tillgångar av aktier i Sanoma Abp, vilka utgör den största enskilda prisrisken.
Förvaltningen av penningtillgångarna och placeringsverksamheten har skötts i enlighet med den av styrelsen godkända placeringspolicyn, och ärendena i anslutning till placeringsverksamheten har behandlats av stiftelsens finansutskott.
Asipex-koncernens placeringsverksamhet och riskhantering stämmer överens med den av bolagets styrelse godkända placeringspolicyn, som är i linje med den ovan beskrivna placeringspolicyn för Jane och Aatos Erkkos stiftelse.
Förvaltning
Vid årsmötet den 29 maj 2020 utsågs Nils Ittonen till styrelsens ordförande och Juhani Mäkinen till vice ordförande.
Till styrelsemedlemmar valdes Heli Rahka, Reetta Meriläinen, Kerstin Rinne, Mikko Mursula, Marianne Heikkilä, Antti Vasara och Jussi Pesonen.
Samtliga styrelsemedlemmars mandatperiod sträcker sig till nästa årsmöte. Styrelsen sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret, men styrelsen handlägger stiftelsens ärenden också utanför mötena.
Vid årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Mikko Mursula till ordförande och Nils Ittonen, Marja Leskinen och Karl Tujulin till medlemmar i finansutskottet. Vid årsmötet utsågs också Hanna-Mari Peltomäki till medlem i Marja Leskinens ställe från och med den 1 september 2020, då ombudsmannen byts ut.
Finansutskottet följer utvecklingen på finansmarknaden och den allmänna ekonomiska utvecklingen och verkar inom ramen för den placeringsstrategi som styrelsen har stadfäst. Finansutskottet sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret.
Vid årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Nils Ittonen till ordförande och Juhani Mäkinen och Marja Leskinen till medlemmar i arbetsutskottet. Vid årsmötet utsågs också Hanna-Mari Peltomäki till medlem i Marja Leskinens ställe från och med den 1 september 2020, då ombudsmannen byts ut.
Arbetsutskottet bereder ärenden för beslut i styrelsen. Arbetsutskottet sammanträdde fem gånger under verksamhetsåret.
Jane och Aatos Erkkos stiftelse är medlem i Stiftelser och fonder rf (tid. Delegationen för stiftelser och fonder rf). Föreningens syfte är att driva de finländska allmännyttiga, bidragsutdelande stiftelsernas, fondernas och föreningarnas allmänna och gemensamma intressen samt främja och utveckla god praxis och yrkeskunnighet bland medlemmarna.
VH Marja Leskinen, som varit stiftelsens ombudsman sedan den 1 augusti 2010, gick i pension den 31 augusti 2020. Innan dess hade Leskinen varit medlem i stiftelsens styrelse sedan år 2002, dvs. ända sedan stiftelsen grundades.
Under Marja Leskinens period som ombudsman skedde en kraftig tillväxt i stiftelsens verksamhet. Tack vare Leskinens arbete som ombudsman blev verksamheten mer professionell och framför allt mer profilerad med respekt för stiftelsegrundarnas vilja. Stiftelsen har en egen linje och plats bland Finlands stiftelser. Stiftelsens banbrytande arbete som en långsiktig finansiär av forskning på internationell nivå samt som möjliggörare av nya, stora konst- och kulturprojekt skulle inte ha kunnat genomföras utan Marja Leskinens visionära och engagerade arbetssätt. Med stöd av detta utmärkta arbete är det lätt att börja bygga upp stiftelsens nästa decennium. Stiftelsens styrelse tackar Marja Leskinen för hennes långvariga och förtjänstfulla arbete för stiftelsens bästa.
Den nya ombudsmannen FM Hanna-Mari Peltomäki inledde sitt uppdrag den 1 juli 2020.
Personalen hos stiftelsens koncern uppgick under räkenskapsperioden till i genomsnitt åtta personer, varav fem var anställda inom dotterbolagskoncernen.
Centrala framgångsfaktorer i stiftelsens verksamhet är en yrkeskunnig och motiverad personal, en styrelse som är engagerad i verksamheten samt ett högklassigt och täckande samarbetsnätverk. Verktygen för stiftelsens förvaltning uppdaterades genom att bland annat ta i bruk elektronisk bokföring och e-fakturor under verksamhetsåret.
Vid sitt årsmöte den 29 maj 2020 utsåg stiftelsens styrelse revisionssamfundet PricewaterhouseCoopers Oy till granskare av stiftelsens räkenskaper med CGR Samuli Perälä som huvudansvarig revisor och CGR Valtteri Helenius som revisorssuppleant.
Verksamhet under det innevarande året
Under verksamhetsåret utreds, bereds och beslutas om bidrag samt följs upp och övervakas genomförandet av beviljade bidragsprojekt. Bidragsmottagarna väljs i enlighet med målen i stiftelseurkunden och bidragsbesluten inriktas på större bidragsobjekt. Stiftelsen beviljar bidrag för internationellt betydelsefull forskning som syftar till ett vetenskapligt genombrott samt för konst och kultur som har förutsättningar att uppfylla krävande internationella kriterier. Dessutom stöder stiftelsen ett urval av projekt med anknytning till bl.a. högskoleundervisning, motion och tredje sektorns verksamhet.
Vid sitt möte den 21 oktober 2020 behandlade stiftelsens styrelse stiftelsens strategiska riktlinjer för perioden 2021–23. I fråga om bidragsverksamheten preciserades målen enligt följande: 1) stärka den betydande forskningsverksamheten, i synnerhet teknologins andel, 2) stärka konst- och kultursektorn till internationell nivå och 3) stöda välfärdsfrämjande projekt som på ett hållbart sätt gynnar en ökning av kunnandet och delaktigheten. Samarbetet med Teknologiindustrins 100-årsstiftelse fortsätter år 2021.
Stiftelsen har inga särskilda ansökningstider och beredningen av ansökningar är flexibel. I fortsättningen behandlar styrelsen ansökningar inom medicin två gånger per år (mötena i mars och september) och ansökningar inom teknik två gånger per år (mötena i maj och december). Under året utvecklas modeller för utnyttjande av expertis och inleds planeringen av åtgärderna inför stiftelsens jubileumsår 2022.
Som metoder för att utveckla bidragsverksamheten under 2021 görs bedömningen av verksamhetsmiljön mångsidigare och uppdateras stiftelsens bidragsprocesser och verktyg bl.a. genom att förbättra det befintliga ansöknings- och rapporteringssystemet och förnya ansökningsanvisningarna. Det uppdaterade ansökningssystemet och de nya ansökningsanvisningarna togs i bruk i början av januari 2021.
Bidragsbeloppet som delas ut årligen av stiftelsen har vuxit avsevärt sedan 2012. Den förverkligade avkastningen på stiftelsens placeringstillgångar på kort och längre sikt samt den förväntade avkastningen och den rådande ekonomiska situationen tas i beaktande vid beslut om bidrag. Stiftelsens bidragsskuld beaktas i likviditetsplaneringen och man satsar på att följa upp hur mer långvariga projekt framskrider.
Effekterna av COVID-19–pandemin granskas i både placerings- och bidragsverksamheten. Inom placeringsverksamheten följs pandemins konsekvenser för placeringsmiljön och enskilda placeringsobjekt. Inom bidragsverksamheten har projektgenomförarna getts tillräckligt med tid att planera ändringar, för att undvika kedjor av ändringsansökningar. På grund av undantagsförhållandena har stiftelsen tills vidare avstått från att bevilja bidrag för postdoc-arbetsperioder utomlands.
Resultaträkning
Balansräkning
