Vuosi
2021
Verksamhetsberättelse och ja resultaträkning
Stiftelsen
Det primära syftet med Jane och Aatos Erkkos stiftelse är att främja och stödja forskning och utbildning inom teknik, ekonomi och medicin. Stiftelsen har därtill som syfte att främja konst och kultur samt idrottsverksamhet, fysisk fostran och välbefinnande i enlighet med den finska nationens intressen.
Under 2010-talet etablerade stiftelsen sin roll som en långsiktig stödjare av vetenskap och kultur. I stiftelsens strategiska linje för perioden 2021–23 betonas främjande av högklassig forskning som strävar efter vetenskapliga genombrott samt konst och kultur som uppfyller de internationella kriterierna. Stiftelsens mål är att möjliggöra långvariga projekt och öka de större spetsprojektens andel av bidragen. Under strategiperioden främjas också utveckling av bidragsverksamheten inom teknik vid sidan av den sedan tidigare starka bidragsverksamheten inom medicin.
Förverkligande av stiftelsens syfte under verksamhetsåret
Stiftelsen beviljade under verksamhetsåret 54,4 miljoner euro (2020: 45,2 miljoner euro) i bidrag till vetenskap och kultur. Det beviljade beloppet är det största i stiftelsens historia.
Vetenskaplig forskning beviljades 31,7 miljoner euro, vilket utgör 58,3 procent av det sammanlagda beviljade beloppet. Medicinens andel inklusive medicinsk teknologi var 16,5 miljoner euro. Projekt inom teknik beviljades 7,7 miljoner euro och övriga vetenskapsområden 7,5 miljoner euro.
Kulturen beviljades 2,6 miljoner euro (4,8 %) och övrig samhälleligt betydelsefull verksamhet 20,1 miljoner euro (36,9 %). Stiftelsens styrelse beviljade det nya arkitektur- och designmuseet ett villkorligt bidrag om 20 miljoner euro. Bidraget riktades till kapitalisering av den nya museistiftelsen, och inte till det egentliga byggnadsarbetet eller museets verksamhet. Stiftelsens bidrag är den största privata donationen som någonsin riktats till kulturen i Finland.
Andelen beviljade bidrag av alla bidragsansökningar hos stiftelsen var 13,4 procent (2020: 10,8 %). Antalet mottagna ansökningar minskade; minskningen syntes i synnerhet i antalet ansökningar inom konst och kultur. Den största enskilda orsaken är coronapandemin, som också framträdde som en ökning av antalet ändringsansökningar som behandlades under året. Dessutom ledde förnyelsen av ansökningsanvisningarna som genomfördes under verksamhetsåret till att ansökningarnas innehåll nu bättre motsvarar målen i stiftelseurkunden.
Avkastningen på placeringarna 2021, med beaktande av icke-realiserade marknadsvärdeförändringar, var +17,8 procent (+19,4 %). Särskilt den diversifierade aktieportföljen (exklusive Sanoma Abp –ägandet) gav en utmärkt avkastning. Vid bedömningen av resultatet bör man komma ihåg att avkastningsskillnaderna mellan stiftelsens enskilda år är synnerligen stora på grund av den höga aktievikten.
Marknadsvärdet för stiftelsekoncernens tillgångar var vid årsskiftet 1 635 miljoner euro (2020: 1 442 miljoner euro). Aktieplaceringarnas andel av tillgångarna uppgick till 91,2 procent (88,4 %) och ränteplaceringarnas andel till 8,7 procent (11,5 %).
Överskottet för räkenskapsperioden 2021 var 33,8 miljoner euro (överskott 23,2 miljoner euro)
En förteckning över samtliga beviljade bidrag och en sammanfattning av nyckeltalen för verksamheten finns som bilaga till verksamhetsberättelsen.
Stiftelsens bidragsverksamhet
Under verksamhetsåret beviljades 56 forskningsgrupper, organisationer eller personer bidrag (2020: 59). Bidragsbeloppet för året, 54,4 miljoner euro, är det största i stiftelsens historia på årsnivå. Under året beviljade stiftelsen också det största bidraget i stiftelsens historia till arkitektur- och designmuseumprojektet.
Antalet ansökningar som stiftelsen behandlat är 417 (546). I synnerhet ansökningarna inom kultur och konst samt de övriga ansökningarna inom tredje sektorn minskade avsevärt. Ingen stor förändring skedde i det totala antalet ansökningar inom vetenskapsområdena. Vid sidan av ansökningarna inom medicin utvecklades även antalet ansökningar inom teknik i en positiv riktning. I fråga om övriga vetenskapsområden ökade ansökningarna inom ekologi och naturvetenskaper, medan ansökningarna inom ekonomi var få.
Minskningen av det totala antalet ansökningar torde förklaras av flera olika faktorer. En ny periodisering infördes inom behandlingen av vetenskapliga ansökningar, enligt vilken ansökningar inom medicin behandlas vid mötena i mars och september och ansökningar inom teknik i maj och december. Ansökningar inom övriga vetenskapsområden och kultur behandlas fortsättningsvis vid alla möten. Osäkerheten som coronapandemin medförde minskade framför allt de projekt inriktade på internationell kulturell verksamhet som är stiftelsens tyngdpunkt, och samtidigt ansöktes det i stor utsträckning om tidtabellsförlängningar och budgetändringar för redan beviljade bidrag. Dessutom har förnyelsen av stiftelsens ansökningsanvisningar och utvecklingen av rådgivningen lett till att ansökningarna bättre motsvarar målen i stiftelseurkunden.
Av besluten om att bevilja bidrag gällde 43 beslut vetenskaplig forskning (44), 11 beslut kultur (14) samt 2 beslut övrig social verksamhet (1). Nio bidrag till ett belopp av över en miljon euro beviljades för stora, fleråriga projekt och 10 bidrag beviljades i storleksklassen 500 000–1 000 000 euro.
Bidragsmottagarna har valts i enlighet med målsättningarna i stiftelseurkunden och det omfattande syftet i stiftelseurkunden har beaktats. I behandlingen av ansökningar har stiftelsen beaktat jävsfrågor samt eventuella intressekonflikters inverkan på beredningen och beslutsfattandet.
Den förverkligade avkastningen på stiftelsens placeringstillgångar på kort och längre sikt samt den förväntade avkastningen och den rådande ekonomiska situationen har beaktats vid beslut om bidrag. Stiftelsens bidragsskuld följs i likviditetsplaneringen och man har satsat på att följa upp hur mer långvariga projekt framskrider. Utbetalningen av bidrag sker tre gånger per år: i januari, maj och september. Bidragsmottagaren lämnar in en mellanrapport före utbetalningen samt sammanfattar resultaten och uppskattar genomslagskraften i slutrapporten somlämnas in när projektet har avslutats.
Bidrag till vetenskaplig forskning
Stiftelsen fullgör sitt syfte genom att bevilja bidrag till internationellt betydelsefull forskning som strävar efter vetenskapliga genombrott. Fortsatt bidrag förutsätter att forskningen har uppfyllt de mål som ställts upp för den i det första skedet. Stiftelsen stöder också lovande, preliminära forskningsidéer med Proof of Concept-finansiering. Projekt som syftar till preliminära forskningsresultat kan leda till större helheter. Projekten kan också vara sektorsövergripande och bestå av flera forskarsamfund eller universitetsöverskridande konsortier. I sina bidrag prioriterar stiftelsen en lönemodell som är bättre för forskarna och garanterar socialskydd.
Bidragsbesluten riktas till projekt vars vetenskapliga betydelse och genomslagskraft kan bedömas direkt av stiftelsens styrelse. Detta gäller även programmet Framtidens skapare, som genomförs i samarbete med Teknologiindustrins 100-årsstiftelse. I beredningen av beslutsförslag anlitas utomstående sakkunniga, vilka även deltar i övrigt utvecklingsarbete som främjar stiftelsens bidragsverksamhet.
Stiftelsen beviljar inte bidrag till enskilda doktorander, men arbete för en doktorsavhandling kan ingå i projekthelheterna. Bidragen som stiftelsen beviljar har stor utbildningsmässig betydelse genom sysselsättning av doktorander och post doc-forskare. Stiftelsen fäster också vikt vid unga forskares möjlighet att avancera i karriären.
Medicin
Medicinens inklusive den medicinska teknologins andel av de beviljade bidragen var cirka 38 procent. Andelen av det beviljade eurobeloppet var 30 procent. Precis som tidigare år är bidragen inriktade på basforskning och klinisk forskning. Tyngdpunkten för de beviljade bidragen inom medicin låg på forskningsprojekt inom cancer-, cell- och molekylärbiologi samt mikrobiologi och virologi. Inom medicinsk teknologi betonades materialteknik och nanoteknologi.
Det största bidraget under verksamhetsåret, 5 000 000 euro, beviljades det nationella PETcentret för anskaffning av en ny PET-avbildningsapparat. Centret, som administreras av Åbo universitet, Åbo Akademi och Åbo universitetscentralsjukhus, samordnar forskningen och utbildningen inom sektorn i Finland samt utvecklar PET-diagnostiken.
PET (Positron Emission Tomography) är en snittavbildningsmetod som ger information om vävnadernas funktion, kroppens ämnesomsättning och hur läkemedel uppför sig i vävnaderna. Bidraget från stiftelsen gör det möjligt att ta i bruk den första teknologin för samtidig PET-avbildning av hela kroppen i Finland.
Bidragsbeslutet är synnerligen exceptionellt, eftersom stiftelsen i regel inte stöder apparatanskaffningar. Anskaffningen av PET-apparaten är betydelsefull, eftersom apparaten kan utnyttjas nationellt och är viktig för en omfattande utveckling av forskningen och diagnostiken.
Det största bidraget för medicinsk forskning (1 200 000 euro) beviljades Vesa Kiviniemi, professor vid Uleåborgs universitet. Gruppens fortsatta forskning är inriktad på det glymfatiska systemet i hjärnans centrala nervsystem och utvidgning av avbildningsmodellerna. Forskningen i Alzheimers sjukdom har tagit ett betydande steg framåt, då forskarna i detalj har lyckats avbilda en avvikelse i pulsen som upprätthåller hjärnans rengöringssystem hos personer som lider av sjukdomen.
Ett annat exempel på möjliggörande av långsiktigt arbete är beslutet att bevilja ett fortsatt bidrag på 900 000 euro till arbetsgruppen som leds av professor Mika Pettersson vid Jyväskylä universitet. I forskningen som representerar projekt inom medicinteknologi utnyttjas lasermodifieringsmetoder för grafen som utvecklats vid nanovetenskapscentret vid Jyväskylä universitet. Metoderna kombineras med det kunnande inom neurovetenskap som finns vid Tammerfors universitet med målet att möjliggöra forskning i nerv-maskingränssnitt. Gruppen fortsätter sitt arbete efter ett framgångsrikt Proof of Concept-skede och resultaten kan leda till nya tillämpningar inom många olika vetenskaps- och teknologiområden.
Teknik
Stiftelsen har som mål att utveckla bidragsverksamheten inom teknik. Under verksamhetsåret utökades dialogen med de universitet och forskare som bedriver forskning inom teknik. Stiftelsen fortsätter att bekanta sig med verksamhetsmiljön och kommunicera med aktörerna under 2022.
Cirka 30 procent av de beviljade bidragen riktades till projekt inom teknik. Det är värt att observera att eurobeloppet för de beviljade bidragen är lägre än för projekt inom övriga vetenskapsområden: av årets sammanlagda bidragsbelopp delades cirka 14 procent ut till teknik. Bidragen som beviljades under verksamhetsåret har en kraftig betoning på forskning i teknik som utvecklar ekosystemet på ett hållbart sätt eller mer allmänt långsiktig forskning som skapar en grund för ny teknologi. Projekten främjar till exempel en hållbar livsmedelsproduktion eller så kan temana vara såväl hälsa och välbefinnande som en mer digitaliserad trygg vardag.
Under verksamhetsåret beviljades det största enskilda bidraget för forskning inom teknik (1 200 000 euro) till professor Alan Schulman vid Helsingfors universitet. Forskningsgruppens pan-genomprojekt leder förädlingen av en hållbar inhemsk växtproteinkälla framåt och främjar således utvecklingen av köttsubstitut inom den finländska livsmedelsindustrin. Målet med projektet är att öka intresset för odling av bondböna och sätta fart på förädlingsprogrammen för bondböna globalt.
Även projektet som leds av doktor Noora Mäkelä-Salme vid Helsingfors universitet representerar grundläggande livsmedelsvetenskaplig forskning. Mäkelä-Salmes projekt beviljades 411 500 euro i bidrag. Stiftelsen har identifierat ett växande behov att stöda unga forskare i grundandet av en egen forskningsgrupp för att säkerställa högklassig framtida forskning, vilket bidraget till Mäkelä-Salmi också är ett exempel på.
Samarbetsprogrammet Framtidens skapare fortsatte tillsammans med Teknologiindustrins 100-årsstiftelse. Under året inkom 89 ansökningar till programmet (2020: 94) och sammanlagt 6 projekt beviljades bidrag. Jane och Aatos Erkkos stiftelse riktade finansiering till fyra av dessa projekt till ett sammanlagt belopp av 1 685 000 euro. Det största bidraget (750 000 euro) gick till ett projekt som leds av professorerna Sebastiaan van Dijken och Päivi Törmä vid Aalto universitetet och fokuserar på utveckling av ny teknologi som minskar spillvärmen. För att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen måste man utveckla nya typer av databehandlingsteknologi som förbrukar mindre energi.
Övrig vetenskaplig forskningsverksamhet
Finansieringen som under verksamhetsåret beviljades övrig vetenskaplig forskningsverksamhet utgjorde cirka 9 procent (2020: 4 %) av all finansiering. Andelen i euro av det totala beviljade bidragsbeloppet var cirka 14 procent. Stiftelsens två största bidragsbeslut inom vetenskapen gällde projekt vid Helsingfors universitet.
Det största bidraget till övrig vetenskaplig forskning, 3 020 000 euro, beviljades ett femårigt forskningsprojekt inom miljövetenskap som leds av Alf Norkko. Projektet fokuserar på den symbiotiska krisen i anslutning till klimatförändringen och naturens mångfald ur ett multivetenskapligt perspektiv vid ett center som ska inrättas vid Tvärminne forskningsstation. Målet med den internationellt banbrytande och i synnerhet med tanke på Östersjön viktiga forskningen är att utreda växelverkan mellan havet och atmosfären samt hur denna växelverkan påverkar klimatet. Med hjälp av finansieringen kan klimat- och havsforskare från Finland och Sverige förena sin sakkunskap och sin infrastruktur och på så sätt främja forskning som omfattar de grunda kustområdena i världen.
Projektet Max Planck – University of Helsinki Centre for Social Inequalities in Population Health, som samordnas av professor Pekka Martikainen vid statsvetenskapliga fakulteten, beviljades ett villkorligt understöd på 2 000 000 euro. Ett femårigt forskningscenter som undersöker hälsoskillnader genomförs om Max Planck -stiftelsen beviljar medfinansiering. Centret utnyttjar ett omfattande multivetenskapligt material i syfte att producera information för att identifiera de grundläggande orsakerna till hälsoskillnader och skapa en grund för utveckling av korrigerande åtgärder
Bidrag till kultur och övrig verksamhet
Stiftelsens mål är att stärka kultur- och konstsektorn till en internationell nivå samt stöda välfärdsfrämjande projekt som bidrar till att öka kunnandet och delaktigheten. Det som stiftelsens grundare har varit intresserade av beaktas inom ramarna för stiftelseurkunden.
Av de beviljade bidragen under verksamhetsåret riktades cirka 20 procent till konst och kultur, av eurobeloppet endast 5 procent. De beviljade bidragen möjliggjorde bland annat högklassig föreställnings- och gästföreställningsverksamhet inom dans och musik, men också delaktighet i konst och motion bland barn och unga.
Det största enskilda bidraget (1 000 000 euro) beviljandes Dansens hus rf för betydande internationella gästföreställningar åren v. 2022–23. Bidraget möjliggör ett mångsidigt gästföreställningsprogram och en överblick över nuläget inom europeisk dans. År 2014 beviljade stiftelsen 15 miljoner euro i bidrag till projektet Dansens hus. Byggnaden färdigställdes som ett nybyggnads- och ombyggnadsprojekt i Gräsviken i november 2021 och öppnades den 2 februari 2022. Den internationella repertoarhelheten lyfter fram möjligheterna att använda den nya stora scenen för gästande dansföreställningar året runt och gör dessa föreställningar tillgängliga för en större publik än förut.
Stiftelsen beviljade också bidrag (450 000 euro) till den nya föreningen Kamarimusiikkia kaupungeissa ry, som samordnar ett projekt som förenar institutioner i huvudstadsregionen, aktörer inom det fria fältet, studerande och betydande konserthus i Finland. En huvudkonsertserie med kammarmusik i Helsingfors och besök i olika delar av Finland stärker samarbetet och skapar förutsättningar för en långsiktig verksamhet.
Arkitektur- och designmuseet
Stiftelsen beviljade ett villkorligt bidrag om 20 miljoner euro för inrättande av ett arkitektur- och designmuseum i Södra hamnen i Helsingfors. Bidraget riktades till kapitalisering av den nya museistiftelsen, inte till det egentliga byggnadsarbetet eller museets verksamhet. Avsikten är att det nya museets verksamhet ska finansieras med avkastning på kapitalet. Samlingarna som innehas av stiftelserna för det nuvarande Arkitekturmuseet och Designmuseet övergår i den ovan nämnda nya museistiftelsens besittning. Den nya stiftelsen behöver ett kapital på 150 miljoner euro. Finska staten och Helsingfors stad har förberett sig på att svara för 120 miljoner euro av detta belopp.
Stiftelsens bidrag på 20 miljoner euro är den största privata donationen som någonsin beviljats ett kulturprojekt i Finland. Stiftelsens villkorliga beslut är i kraft fram till slutet av 2024. I styrgruppen för projektskedet representeras stiftelsen av styrelseledamoten Kerstin Rinne, vicehäradshövding.
Genom beslutet att främja uppkomsten av ett arkitektur- och designmuseum på internationell nivå respekterar stiftelsen sina grundare Jane och Aatos Erkko.
Översikt över projekt som avslutats under året
Under verksamhetsåret färdigställdes inte bara det tidigare nämnda Dansens hus, utan också ett annat byggnadsprojekt som fick bidrag av stiftelsen. I augusti öppnades ett nytt campus för toppidrott, Urhea, i Backasbrinken i Helsingfors. Campuset, som stiftelsen år 2019 beviljade ett bidrag på 1,5 miljoner euro, är ett nationellt olympiskt träningscenter avsett för många grenar. Campuset tillhandahåller omfattande träningsmöjligheter i anslutning till boende och studier, vilket främjar unga talangers heltäckande utveckling.
Mellan juni och september genomfördes också den första Helsingforsbiennalen, ett internationellt evenemang för samtidskonst som organiseras av Helsingfors konstmuseum HAM. Evenemangshelheten, som hade skjutits upp med ett år på grund av coronapandemin, kombinerade det havsnära Helsingfors med bildkonst på internationell nivå. Stiftelsens bidrag på 2,5 miljoner euro gjorde det möjligt att genomföra en internationell produktion inomhus och utomhus på Skanslandet. Gratisevenemanget lockade 145 000 besökare till ön och dessutom bjöd biennalen på konstupplevelser runt om i Helsingfors. Helsinki Biennial Inspired lockade sammanlagt nästan 90 000 deltagare. Trots det exceptionella året väckte evenemanget mycket uppmärksamhet i internationella medier.
Under året slutfördes allt som allt 38 projekt inom olika vetenskapsområden, av vilka största delen inleddes 2016–17. Den typiska längden för forskningsprojekt som beviljas bidrag av stiftelsen varierar mellan 3–5 år. Projekten gav upphov till över 50 doktorsavhandlingar utöver den övriga vetenskapliga publikationsverksamheten. Det är betydelsefullt att knyta unga forskare till forskningsverksamhet på toppnivå redan i ett tidigt skede av karriären.
Stiftelsens ekonomi
Stiftelsens tillgångar har gradvis ökat sedan 2002 efter grundarnas penningdonationer samt tack vare de stora testamentsdonationerna 2012 och 2014.
Stiftelsens tillgångar mätt enligt marknadsvärdet var vid årsskiftet 1 635 miljoner euro (2020: 1 442 miljoner euro), och bestod av stiftelsens direktägda värdepappersportfölj 270 miljoner euro (244 miljoner euro), aktier i Sanoma Abp 542 miljoner euro (547 miljoner euro), bostadsaktier 1 miljon euro (1 miljon euro) samt värdepappersportföljen i Asipex-koncernen 817 miljoner euro (650 miljoner euro). Hemort för av stiftelsen helägda Oy Asipex Ab är Helsingfors och bolaget har ett helägt dotterbolag i Schweiz, Asipex AG. Vid årsskiftet hade stiftelsen beviljade, men ännu inte utbetalade, bidrag till ett sammanlagt belopp av 98,3 miljoner euro.
Vid årsskiftet utgjorde aktieplaceringarnas andel av stiftelsens tillgångar 91,2 procent (88,4 %), ränteplaceringarnas 8,7 procent (11,5 %) och bostadsaktiernas 0,1 procent (0,1 %).
Koncernen
Överskottet för den egentliga verksamheten uppgick till 54,8 miljoner euro (45,8 miljoner euro). Bidragsbesluten under verksamhetsåret uppgick till 54,4 miljoner euro (45,2 miljoner euro). För 2021 bokfördes 54,2 miljoner euro i bidrag (45,1 miljoner euro). Differensen mellan de bidrag som man fattat beslut om och de bidrag som bokfördes beror på återbetalning av oanvända bidrag. De övriga verksamhetsutgifterna uppgick till 0,6 miljoner euro (0,7 miljoner euro).
Den bokföringsmässiga avkastningen för stiftelsens direktägda placeringar uppgick till 88,6 miljoner euro (69,1 miljoner euro). Av detta utgjorde dotterbolagskoncernens nettointäkter 48,3 miljoner euro (44,3 miljoner euro), dividendavkastning 23,5 miljoner euro (22,2 miljoner euro), uppskrivningar av aktier och fonder 5,4 miljoner euro (nedskrivningar 2,4 miljoner euro), försäljningsvinster för placeringar 10,6 miljoner euro (3,7 miljoner euro), vinstandelar för fonder 0,8 miljoner euro (1,5 miljoner euro), ränteintäkter och -kostnader -0,0 miljoner euro (-0,0 miljoner euro) och övriga finansiella intäkter och finansiella kostnader -0,5 miljoner euro (-0,5 miljoner euro).
Överskottet för räkenskapsperioden 2021 var 33,8 miljoner euro (23,2 miljoner euro).
Moderstiftelsen
Underskottet för räkenskapsperioden 2021 för moderstiftelsens del var 14,6 miljoner euro (underskott 21,0 miljoner euro).
Arvodena till stiftelsens styrelse och ombudets lön på vilken förskottsinnehållning ska göras har under verksamhetsåret uppgått till totalt 294 688 euro.
Styrelsens medlemmar har fått ett månatligt arvode samt mötesarvoden för styrelse- och utskottsarbete. Stiftelsens styrelse beslutade vid årsmötet den 29 mars 2021 att höja arvodena, eftersom de inte har ändrats sedan 2014. Stiftelsens verksamhet har dock utvecklats avsevärt. Förhöjningarna trädde i kraft den 1 april 2021. Styrelseordförandens månadsarvode har varit 2 000 euro per månad och medlemmarnas månadsarvode 1 500 euro per månad. I mötesarvode har 600 euro utbetalats till styrelse- och utskottsordförandena och 500 euro till medlemmarna. Med tanke på stiftelsens omfattande placeringstillgångar och stora enskilda bidragsbeslut är styrelsens arvoden rimliga i förhållande till styrelsemedlemmarnas ansvar och verksamhetens omfattning. Styrelsemedlemmarna arbetar för stiftelsen även utanför mötena.
Utöver revisorernas arvoden har stiftelsen inte haft andra transaktioner med eller utan vederlag bland närstående. Stiftelsen har heller inte beviljat lån eller säkerheter till närstående.
År 2021 var den globala ekonomiska tillväxten stark, då världen återhämtade sig från coronapandemin. Den största överraskningen på marknaden var den höga inflationsnivån och att nivån var mer bestående än väntat. Aktiernas värderingsnivåer sjönk något, men aktierna fortsatte att uppvisa en stark uppåtgående trend tack vare den klart bättre vinst tillväxten än väntat, bristen på placeringsalternativ, den stora likviditeten på marknaden och centralbankernas fortsatta stödköp. Huvudindexens korrigeringsrörelser förblev i allmänhet exceptionellt små och de geografiska avkastningsskillnaderna mellan olika marknader var å sin sida större än normalt. Bäst avkastning gav de utvecklade marknaderna med USA i spetsen och sämst avkastning uppvisade tillväxtmarknaderna och Asien.
I euro inklusive dividender gav till exempel MSCI World AC -indexet en avkastning på +28 % (+7 %), SP500-indexet +38 % (+9 %), MSCI Europe -indexet +25 % (-3 %), HEX-portföljindexet +25 % (+16 %), Nikkei-indexet +4 % (+14 %) och MSCI Emerging Market -indexet +5 % (+9 %).
Avkastningen på stiftelsekoncernens placeringar år 2021, med beaktande av icke-realiserade marknadsvärdeförändringar, var +17,8 procent (+19,4 %). Den diversifierade aktieportföljen (utan Sanoma-aktier) gav en utmärkt avkastning på +32,5 procent (+10,3 %), vilket avsevärt överträffade marknadsavkastningen räknat med en motsvarande geografisk allokering. Avkastningen på Sanoma-aktien var svagare än på marknaden, +2,7 procent (+53,3 %). Den totala avkastningen på stiftelsens aktieplaceringar under tio år vid räkenskapsperiodens utgång är cirka 14 procent p.a. Stiftelsens årliga avkastning varierar kraftigt på grund av den höga aktievikten.
Stiftelsen äger 39 820 286 st. aktier i Sanoma Abp, vilket representerar 24,35 procent av aktierna och rösterna i Sanoma Abp.
Den totala avkastningen från aktier i Sanoma Abp med beaktande av icke-realiserade värdeförändringar var +2,7 procent (+53,3 %). Sanoma Abp:s dividendavkastning till stiftelsen uppgick år 2021 till 20,7 miljoner euro (19,9 miljoner euro).
Stiftelsen placerar sina medel ansvarsfullt och beaktar i sina placeringsbeslut i alla tillgångsklasser inte bara ekonomiska faktorer, utan även aspekter med anknytning till miljö, socialt ansvar och god förvaltningssed.
Stiftelsen följer utvecklingen av placeringsportföljens ansvarsfullhet och genomslagskraft med utgångspunkt i de 17 målen i FN:s Agenda 2030-program (Sustainable Development Goals, SDG). I placeringsverksamheten undviks placeringar i företag där en betydande del av affärsverksamheten har anknytning till alkohol, tobak, vapen eller hasardspel.
Stiftelsen mäter regelbundet utvecklingen av placeringsportföljens ansvarsfullhet. Under verksamhetsåret genomfördes en omfattande analys av ansvarsfullheten hos stiftelsekoncernens placeringsportfölj tillsammans med en samarbetspartner. Enligt analysen, som genomförs för andra året i rad, är ansvarsfullheten hos stiftelsens placeringar med nästan alla använda mätare bättre än eller åtminstone i linje med jämförelseindex. Resultaten har också konsekvent förbättrats jämfört med året innan på alla centrala delområden av ansvarsfullheten.
Riskhantering
Stiftelsen verkar genom sina placeringstillgångar, och den egentliga verksamheten är etablerad. I stiftelsens riskhantering betonas en god och öppen förvaltning samt tydliga interna processer. De största riskerna hänför sig till skötseln av placeringstillgångarna och marknadsrisken samt möjliga ryktesrisker förknippade med bidragsverksamheten.
Stiftelsen har satsat på att utveckla verksamhetssätten och kärnprocesserna. Deras betydelse har också framhävts under coronapandemin. Stiftelsen har strävat efter att minska sårbarheten som en liten organisation medför bl.a. genom att tillsätta suppleanter för ansvarsområdena och utveckla dokumentationen.
Inom både sin bidrags- och sin placeringsverksamhet följer stiftelsen utvecklingen inom sitt område och deltar i evenemang för att hålla sin kunskap om verksamhetsmiljön uppdaterad och identifiera möjliga samhälls- och ryktesrelaterade risker. Under verksamhetsåret satsade stiftelsen på uppföljning av mer långvariga projekt och planering av utbetalningen för att på så sätt säkerställa förutsägbarheten hos likviditeten.
Inom bidrags- och placeringsverksamheten fästes det särskild uppmärksamhet vid konsekvenserna av coronapandemin. Under det andra året av pandemin började ansökningarna minska. I synnerhet ansökningarna inom konst och kultur minskade, då den internationella verksamheten som är stiftelsens tyngdpunkt i praktiken upphörde helt. Däremot var antalet ändringsansökningar exceptionellt stort. I fråga om pågående projekt har fördröjda tidtabeller och flyttningar av evenemang beaktats i en riktlinje som utfärdades av stiftelsens styrelse, där projektaktörerna uppmanas att kontrollera ändringar i tillräckligt god tid för att undvika kedjor av ändringsansökningar. Genom riktlinjen har stiftelsen också velat stöda aktörerna i den även i övrigt försvårade situationen. Inom placeringsverksamheten följs pandemins och ESG-faktorernas inverkan på placeringsmiljön och enskilda placeringsobjekt.
Det primära målet för placeringsverksamheten är att bevara och utöka tillgångarnas reella värde på lång sikt. Stiftelsens mål är även ett stabilt kassaflöde och tillräcklig likviditet, vilket säkerställer kontinuiteten i den egentliga verksamheten. Eftersom placeringshorisonten är
lång är placeringsstrategin aktieinriktad (aktievikten uppgick i slutet av året till 91,2 %) och allmänt taget skyddas inte placeringsportföljen. Kursförändringar på kort sikt saknar betydelse för stiftelsen, eftersom stiftelsen strävar efter god reell avkastning och gott kassaflöde på lång sikt. De årliga intäkterna varierar i allmänhet kraftigt.
Enligt placeringsstrategin har placeringarna spritts geografiskt, branschvist, företagsmässigt och valutamässigt. Placeringarna består huvudsakligen av likvida värdepapper och fonder som snabbt kan realiseras, dvs. stiftelsens finansierings- och likviditetsrisk är ytterst liten.
Det finländska och internationella ekonomiska läget avspeglar sig i stiftelsens placeringar. Riskerna i placeringsverksamheten är främst beroende av den allmänna marknadsrisken, dvs. den internationella aktiemarknadens och utdelningarnas långsiktiga utveckling.
Dessutom består cirka 33 procent av stiftelsens tillgångar av aktier i Sanoma Abp, vilka utgör den största enskilda prisrisken.
Förvaltningen av penningtillgångarna och placeringsverksamheten har skötts i enlighet med den av styrelsen godkända placeringspolicyn, och ärendena i anslutning till placeringsverksamheten har behandlats av stiftelsens finansutskott.
Asipex-koncernens placeringsverksamhet och riskhantering stämmer överens med den av bolagets styrelse godkända placeringspolicyn, som är i linje med den ovan beskrivna placeringspolicyn för Jane och Aatos Erkkos stiftelse.
Kommunikation
Stiftelsen strävar efter en öppen, tydlig och aktuell kommunikation.
Den primära kommunikationskanalen är stiftelsens webbplats. På webbplatsen ges detaljerad information om bland annat stiftelsen och dess verksamhet, hur man ansöker om bidrag samt bedömningskriterierna för bidrag.
En väsentlig del av stiftelsens kommunikation är också personliga möten mellan stiftelsens ombud och ledningen för universitet och fakulteter samt forskare och aktörer inom kultursektorn.
Information om de beviljade bidragen publiceras på webbplatsen och i ett riksomfattande pressmeddelande snarast möjligt efter styrelsemötena. Bidragsförteckningen kompletteras på webbplatsen med de projekt vars genomförande säkerställs senare. Grunderna för godkännande av eller avslag på bidragsbeslut publiceras inte och de externa experternas namn är inte offentliga.
Om väsentliga förändringar i stiftelsens verksamhet, tillgångar eller förvaltning meddelas vid behov. Alla meddelanden kan läsas i stiftelsens nyhetsrum ePressi. De senaste meddelandena finns också på webbplatsen.
Andra betydande kommunikationsåtgärder som genomfördes under 2021 hade anknytning till stiftelsens omfattande ansökningssystem samt revidering av anvisningarna för ansökningar och bidragsmottagare.
Dataskydd och dokumenthantering
När en bidrags- eller stipendieansökan sänds till Jane och Aatos Erkkos stiftelse lämnar de sökande sina uppgifter till stiftelsen och dessa bildar ett register med personuppgifter hos stiftelsen. Stiftelsen har strävat efter att skapa ett så transparent förfarande som möjligt, där man i stor omfattning beaktar sökandenas rättigheter på det sätt som förutsätts i dataskyddslagen.
Förvaltning
Vid årsmötet den 29 mars 2021 utsågs Nils Ittonen till styrelsens ordförande och Juhani Mäkinen till vice ordförande.
Till styrelsemedlemmar valdes Marianne Heikkilä, Reetta Meriläinen, Mikko Mursula, Jussi Pesonen, Sari Pohjonen, Kerstin Rinne och Antti Vasara.
Samtliga styrelsemedlemmars mandatperiod sträcker sig till nästa årsmöte. Styrelsen sammanträdde sex gånger under verksamhetsåret, men styrelsen handlägger stiftelsens ärenden också utanför mötena.
Vid årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Mikko Mursula till ordförande och Nils Ittonen,
Hanna-Mari Peltomäki och Karl Tujulin till medlemmar i finansutskottet.
Finansutskottet följer utvecklingen på finansmarknaden och den allmänna ekonomiska utvecklingen och verkar inom ramen för den placeringsstrategi som styrelsen har stadfäst.
Finansutskottet sammanträdde fem gånger under verksamhetsåret.
Vid årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Nils Ittonen till ordförande och Juhani Mäkinen och Hanna-Mari Peltomäki till medlemmar i arbetsutskottet.
Arbetsutskottet bereder ärenden för beslut i styrelsen. Arbetsutskottet sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret.
Jane och Aatos Erkkos stiftelse är medlem i Stiftelser och fonder rf (tid. Delegationen för stiftelser och fonder rf). Föreningens syfte är att driva de finländska allmännyttiga, bidragsutdelande stiftelsernas, fondernas och föreningarnas allmänna och gemensamma intressen samt främja och utveckla god praxis och yrkeskunnighet bland medlemmarna.
Personalen hos stiftelsens koncern uppgick under räkenskapsperioden till i genomsnitt sju personer, varav fyra var anställda inom dotterbolagskoncernen.
Centrala framgångsfaktorer i stiftelsens verksamhet är en yrkeskunnig och motiverad personal, en styrelse som är engagerad i verksamheten samt ett högklassigt och täckande samarbetsnätverk.
Vid sitt årsmöte den 29 mars 2021 utsåg stiftelsens styrelse revisionssamfundet PricewaterhouseCoopers Oy till granskare av stiftelsens räkenskaper med CGR Samuli Perälä som huvudansvarig revisor och CGR Valtteri Helenius som revisorssuppleant.
Verksamhet under det innevarande året
Under verksamhetsåret utreds, bereds och beslutas om bidrag samt följs upp och övervakas genomförandet av beviljade bidragsprojekt. Bidragsmottagarna väljs i enlighet med målen i stiftelseurkunden och bidragsbesluten inriktas på större bidragsobjekt. Stiftelsen beviljar bidrag för internationellt betydelsefull forskning som syftar till ett vetenskapligt genombrott samt för konst och kultur som har förutsättningar att uppfylla krävande internationella kriterier. Dessutom stöder stiftelsen ett urval av projekt med anknytning till bl.a. högskoleundervisning, motion och tredje sektorns verksamhet.
Stiftelsens styrelse har dragit upp följande strategiska riktlinjer för bidragsverksamheten 2021–23: 1) stärka den betydande forskningsverksamheten, i synnerhet teknikens andel, 2) stärka konst- och kultursektorn till internationell nivå och 3) stöda välfärdsfrämjande projekt som på ett hållbart sätt gynnar en ökning av kunnandet och delaktigheten.
Samarbetet med Teknologiindustrins 100-årsstiftelse fortsätter ännu år 2022.
Stiftelsen har inga särskilda ansökningstider och beredningen av ansökningar är flexibel. Styrelsen behandlar ansökningar inom medicin två gånger per år (mötena i mars och september) och ansökningar inom teknik två gånger per år (mötena i maj och december). Ansökningar inom övriga vetenskapsområden och kultur behandlas vid alla möten.
Stiftelsens ansökningssystem och ansökningsanvisningar förnyades under 2021. Under 2022 fortsätter utvecklingen av systemet genom uppdatering av verktygen för rapportering och expertbedömning. För att utveckla bidragsverksamheten ska kommunikationen bli mångsidigare. Stiftelsens bidragsskuld beaktas i likviditetsplaneringen och man satsar fortsättningsvis på att följa upp hur mer långvariga projekt framskrider. Coronapandemins konsekvenser observeras och man strävar efter att undvika kedjor av ändringsansökningar genom att ge projektgenomförarna tillräckligt med tid att planera ändringarna.
Efter räkenskapsperiodens slut har säkerhetssituationen i Europa förändrats radikalt då Ryssland inledde ett krig mot Ukraina. Detta har haft en direkt inverkan på den globala ekonomin, i synnerhet via råvarumarknaden och de avsevärda sanktionerna. Den ökade osäkerheten påverkar det verkliga värdet av stiftelsens placeringstillgångar. Om krigstillståndet blir långvarigt eller konflikten sprids, kan det påverka stiftelsens planerade verksamhet. Kortsiktiga kursfluktuationer har ingen inverkan på verksamheten. De kraftiga bojkotterna som riktats mot Ryssland och Belarus påverkar också stiftelsens verksamhetsmiljö samt vetenskaps- och konstaktörernas verksamhet.
Resultaträkning
Balansräkning
