Musikutbildning når mot 2030-talet

Juha Merimaa

10.6.2024

Turku konservatorium workshop 2019, foto Tuomas Kourula

Finländsk musikutbildning är bland de bästa i världen. Men branschen kan inte vila på sina lagrar, säger Taija Lähdetie, verkställande direktör för Finlands konservatorieförbund.

”Finland förändras. Befolkningen åldras och resurserna krymper. I många kommuner föds det knappt några barn. Samtidigt diversifierar invandringen samhället. Distansundervisningen ökade explosionsartat under coronatiden och nu är artificiell intelligens och annan teknologisk förändring på gång.”

Så även musikutbildningen måste förändras. Behovet erkändes redan i den Visionen för Musikutbildningen i Finland 2030 som publicerades 2020, där en bred arbetsgrupp av branschaktörer listade 25 utvecklingsområden för finländsk musikutbildning fram till 2030.

Nu börjar Finlands konservatorieförbund att driva frågan framåt. Projektet ”Utbildning inom musikbranschen mot 2030-talet: En framtidssäker läroanstaltskultur” innehåller tre konkreta pilotprojekt för att driva frågan framåt tillsammans med arbetsgruppen som fortsätter att främja visionen 2030.

I ett pilotprojekt undersöks möjligheterna till ökat samarbete och till och med en eventuell sammanslagning mellan Centralhelsingfors musikskola, Kallio musikskola och Musikinstitutet Resonaari, som alla ligger i den växande huvudstadsregionen. I en annan delkomponent utökar Mikkeli musikinstitut, som ligger i ett avfolkningsområde, sina samarbeten för att behålla sin livskraft. Den tredje piloten undersöker hur utbildningen av instrument- och musiklärare kan utvecklas.

Dessutom kommer en ledarskapsutbildning för rektorerna vid musikinstitutioner att startas i samarbete med Konstuniversitetets Sibelius-Akademin. ”Syftet är att inspirera fältet till utvecklingsarbete och fundera på sätt att nå visionen,” säger Lähdetie.

Syftet är att inspirera fältet till utvecklingsarbete och fundera på sätt att nå visionen

säger Lähdetie

Tre bidrag till musiken

Konservatorieförbundet startar sina pilotprojekt med ett tvåårigt bidrag på 660 000 euro från Jane och Aatos Erkkos stiftelse. Dessutom kommer finansieringen för projekten från de deltagande institutionerna.

Lähdetie anser att stiftelsens bidrag är betydande. ”Vi är ett litet kontor med en fast anställd. Ett sådant bidrag fick oss att verkligen se möjligheter när vi nu kan driva saker framåt.”

I maj beviljade stiftelsen också stöd till två andra utvecklingsprojekt inom musikutbildning. Föreningen för instrumentakademier (Soitinakatemiat ry.) fick ett fyraårigt bidrag för projektet ”Etablering av en permanent plats för instrumentakademierna inom den inhemska musikutbildningsfältet,” och Sibelius-Akademin fick likaså fyraårig finansiering för ”RÖST OCH RÄTTVISA – Musik som främjare av mångfald.”

Projekten är starkt förankrade i stiftelsens strategi, som betonar långsiktighet, internationalism och stöd till unga talanger.

Lähdetie ser investeringarna som betydande. ”Alla tre utvecklar brett fältet. Trots att de närmar sig ämnet från olika vinklar stöder de alla branschens livskraft,” noterar Lähdetie.

Akademier för topptalanger

Medan musikskolorna fokuserar på att ge grundläggande utbildning till ett brett antal entusiaster, siktar Finlands tre instrumentakademier (Stråkakademin, Ungdomarnas pianokademi och Bleckblåsakademin) på excellens.

Idén med instrumentakademierna, som är avsedda för unga topptalanger som siktar på professionalism, är att ge lovande elever undervisning på hög nivå direkt från toppen inom sitt område. Verksamheten har varit framgångsrik: sedan 2010 har akademiernas elever vunnit totalt 131 priser i olika tävlingar. För närvarande studerar sammanlagt 60 unga vid akademierna.

Jane och Aatos Erkkos stiftelse, vars strategi inkluderar att investera i höga genombrottsmöjligheter, har tidigare stött både Stråkakademin och Ungdomarnas pianokademi.

Akademiernas verksamhet har dock varit relativt okänd för allmänheten. Förra året grundade akademierna en gemensam paraplyorganisation, Soitinakatemiat ry.

Organisationen har nu fått ett fyraårigt bidrag på 1 234 000 euro från stiftelsen för att etablera akademiernas position. Även Finska Kulturfond beviljade organisationen 1 234 000 euro för samma ändamål.

”Idén med paraplyorganisationen är inte att blanda sig i akademiernas konstnärliga och pedagogiska verksamhet utan att driva deras gemensamma sak,” säger Anni Pokki, ordförande för Föreningen för instrumentakademier.

”Det långsiktiga målet skulle vara att få instrumentakademierna till en mer permanent offentlig finansiering. Jane och Aatos Erkkos stiftelses och Finska Kulturfondens finansiering hjälper till att nå detta mål.”

Stiftelsens samtidiga stöd till alla tre projekten är en stark investering i finländsk musikutbildning, en riktig vitaminkur för hela fältet

noterar Gardberg

När man utvecklar musikutbildning är det också värt att ta ett steg tillbaka och fundera på varför vår musik är som den är

”Musik är en smältdegel som alltid speglar kulturella influenser. Till och med så kallad västerländsk konstmusik är inte fri från influenser. Till exempel lånade Mozart från janitsjar-musik och Debussy var fascinerad av gamelan-musik,” säger Emilie Gardberg, dekan för Sibelius-Akademin.

På senare tid har mer uppmärksamhet ägnats åt musikens globala historia. Nu främjas detta i Finland genom Sibelius-Akademins ”RÖST OCH RÄTTVISA” projekt. Jane och Aatos Erkkos stiftelse har beviljat det fyraårig finansiering på 1 000 000 euro.

Projektet är starkt kopplat till visionens syn på utbildningens mångfald och samhälleliga påverkan.

”Stiftelsens samtidiga stöd till alla tre projekten är en stark investering i finländsk musikutbildning, en riktig vitaminkur för hela fältet,” noterar Gardberg.

Syftet med Sibelius-Akademins projekt är att producera en lärobok i ämnet för användning vid alla institutioner. För allmänheten kommer det att synas åtminstone genom en operaproduktion och jazzkonserter. Men ämnet kan också ses sträcka sig utanför institutionerna. Gardberg ser musik som ett sätt att försonas med sociala konflikter.

”Musik är ett mycket mer mångsidigt sätt att vara tillsammans än verbal interaktion. Till exempel kan gemensamt spelande skapa förståelse.”