Övertygande om genomslag
Det är svårt att bedöma forskningens genomslag, men det lönar sig ändå att ta den på allvar. Tre experter berättar hur det lönar sig att bedöma den egna forskningens genomslag.
En bra idé. Det är ju utgångspunkten för all forskning. En fråga som man söker svar på, en teori som man vill testa, en idé som man vill se vad den leder till.
Men idén är bara en utgångspunkt. Det kan därför verka svårt, kanske rentav omöjligt, att bedöma vad en idé en dag kan leda till. Inte kunde heller CERN:s partikelfysiker föreställa sig när de som en bisyssla till forskningen utvecklade world wide web, att den skulle förändra praktiskt taget allt?
”Det kan naturligtvis ingen förutsäga”, säger forskningsexperten Heli Lehtivuori vid Tammerfors universitet.
”Därför uppmanar jag er att tänka på forskningens genomslag, till exempel på tre nivåer, från en låg nivå till en hög nivå. Den lägsta nivån kan helt enkelt vara vilken kunskap den aktuella forskningen ger och hur man kan vidareutveckla ämnet”, säger Lehtivuori.
”Till exempel ur den egna karriärens synvinkel – om jag lyckas med det här, vad händer sedan.”
Den andra nivån är hur den egna forskningen kan påverka annan forskning. Först på den tredje och sista nivån sker det en större förändring: vilket genomslag kan forskningen få på lång sikt om allt går som väntat. Men det är då frågan om ett ganska stort frågetecken.”
Sälja en historia
Utöver Lehtivuori svarade Claudia Dell’Era, pre-award servicechef vid Aalto-universitetet och Emma Pirilä, direktör för forsknings- och projekttjänster vid Uleåborgs universitet, på våra frågor gällande bedömningen av genomslag. Alla tre har en bakgrund som forskare och hjälper nu forskare att lämna in ansökningar.
Heli Lehtivuori
Forskingsexpert vid Tammerfors universitet
Trion vet att det inte alltid är naturligt för forskare att skriva en ansökan.
”En person kan uppleva att den alltid velat bli en forskare, men är nu tvungen att bli en reklamman”, sammanfattar Pirilä.
”Det kan kännas svårt eller pinsamt att hitta på en historia för sin egen forskningsidé som intresserar just den finansiär som man söker finansiering hos.”
Men så här lönar det sig absolut att göra, intygar alla tre. Även om forskaren hellre talar om data, testarrangemang eller osäkerhetsfaktorer, måste forskaren vid ansökan om finansiering också motivera varför just denna forskning är viktig och intressant.
”Utan en historia är det svårt att sälja ett forskningsprojekt”, sammanfattar Dell’Era.
Men samma historia fungerar dock inte överallt.
”Utan en historia är det svårt att sälja ett forskningsprojekt.”
Claudia Dell’Era
Pre-award servicechef vid Aalto-universitetet
”Innan forskaren söker finansiering lönar det sig för forskaren alltid att kontrollera hurdan forskning finansiären tidigare har understött”, säger Lehtivuori.
”Om det tidigare inte finns något som liknar din idé, är finansiären knappast den rätta för just denna forskning.”
Det lönar sig också att formulera ansökan något beroende på finansiären. Olika finansiärer har olika intressen och för en finansiär kan det vara smart att betona en vetenskaplig aspekt, för en annan finansiär en samhällelig aspekt.
Det lönar sig också att undvika att vara alltför detaljerad, påpekar Pirilä.
”Beakta också att din ansökan kanske inte får den lämpligaste läsaren. Även om man försöker hitta sakkunniga utvärderare av ansökningarna, så i verkligheten är det kanske bara en av dem som förstår saken ingående. De andra förstår ansökan på en mer allmän nivå.”
Dessutom har utvärderarna i allmänhet bråttom.
”Det lönar sig därför att förklara saken så tydligt som möjligt och inte utgå från att läsaren förstår forskningens betydelse. Det kan hända att läsarna inte förstår om du inte förklarar, dvs. säljer, tillräckligt tydligt.”
Får man berömma sig själv?
Vid marknadsföringen av det egna projektet måste man också tänka på hur mycket man vågar lova. Det traditionella sättet, som är att vara lite anspråkslös, är enligt Dell’Era onödigt typiskt för finländarna.
”Medan unga forskare fortfarande vågar vara visionärer, är professorerna ibland onödigt försiktiga. Det är som om de fruktar att deras trovärdighet går förlorad, om inte allt går enligt planerna.”
”Jag försöker påminna dem som skickar ansökningar om att de tävlar om samma finansiering som de andra bidragssökarna. Om ni inte vågar lova prestera fina resultat, så vågar nog de andra. Om det är möjligt att ni gör ett genombrott under forskningen, ska ni våga säga det.”
Lehtivuori påminner oss om att beakta olika perspektiv.
”När ni tänker på kort sikt lönar det sig att hålla fötterna på marken, men på längre sikt kan ni också bjuda på visioner.”
Men måtta i allt är klokast. Lehtivuori berättar att när hon gett respons på att en ansökan varit onödigt försiktig, kan nästa version vara överdrivet högtflygande.
”Någon form av realism över vad du kan åstadkomma med just ditt projekt ska du ändå ha i din ansökan.”
”Om det är möjligt att ni gör ett genombrott under forskningen, ska ni våga säga det.”
Vänta inte till sista minuten
Vid bedömningen av genomslaget är det bra att inte bara beakta vetenskapliga, utan också samhälleliga och ekonomiska aspekter, säger Dell’Era.
”Om man planerar till exempel ett nytt biobränsle, är det bra att få någon slags beräkning av vilken betydelse och marknad bränslet kan få.”
Ju större ett projekt är, desto viktigare är frågorna om ekonomi och genomslag.
En enskild forskare kan få pengar för en mycket djärv öppning, där osäkerheterna är många. Men ju större grupp och längre tid man ansöker om finansiering för, desto bättre motiveringar vill finansiärerna i allmänhet ha om att resultat kan uppnås.
”På det hela taget finansieras forskning som anses vara till någon nytta.”
Alltför ofta får trion läsa ansökningar där all energi har lagts på att förklara forskningsidén, och genomslagskraften ser ut att ha skrivits i hast under den sista kvällen.
Emma Pirilä
Direktör för forsknings- och projekttjänster vid Uleåborgs universitet
”Genomslagskraften är dock en del av den totala ansökan, och ger en del av poängen. Även en bra forskningsplan kan avslås på grund av en hastigt skriven bedömning av genomslagskraften”, säger Lehtivuori.
Ibland måste jag till och med rekommendera att en sökande funderar igenom ännu en gång innan hen skickar ansökan, även om det innebär att ansökan skjuts upp.
”En medioker ansökan slösar bara bort allas tid”, säger Pirilä.
”Men det slutliga beslutet ligger alltid hos forskaren själv.”
Seriös ansökan: samhällelig betydelse genom vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet
Som privat stiftelse vill Jane och Aatos Erkkos stiftelse möjliggöra projekt som är i deras smak. Men vad innebär det i praktiken?
”Vi söker projekt som är viktiga för sitt område nationellt eller internationellt. Projekten ska vara ambitiösa och till och med riskabla. En stark och långsiktig grundforskning driver alltid vetenskapen framåt, men projekten kan också ha andra positiva effekter”, säger stiftelsens ombud Hanna-Mari Peltomäki.
Vid bedömningen av ansökningarna övervägs utöver rent vetenskapliga och konstnärliga mål projektets totala konsekvenser till exempel för sökandens egen karriärutveckling eller om helheten stärker den kritiska kompetensen i Finland.
Nya verktyg för sökanden
Under sommaren och förhösten förnyades webbtjänsten, ansökningsanvisningarna uppdaterades och dessutom publicerades nya webbsidor.
”Syftet med förnyelserna är att ge de sökande tydligare anvisningar och verktyg för att göra en bra ansökan – vi vill hjälpa dem att lyckas”, sammanfattar Peltomäki.
”Beskriv klart och realistiskt ditt projekt. Sammanfatta ditt mål och projektets betydelse på ett begripligt sätt. Förklara vad som gör det speciellt. Vid bedömningen beaktas din karriärfas. Vi samlar också in mer bakgrundsinformation för att öka vår branschförståelse.”
Aalto-universitetets sommarskola kan träbyggande
Jane ja Aatos Erkon säätiön uutiskirje
Uutiskirjeemme tilaajana saat ajankohtaiset kuulumiset sähköpostiisi neljästi vuodessa.
Tilaamalla uutiskirjeen hyväksyt tietosuojaselosteen.