Vuosi
2024
Verksamhetsberättelse
Jane och Aatos Erkkos stiftelse förverkligar sitt ändamål genom att stödja högklassig, internationellt konkurrenskraftig vetenskap och konst samt kultur. Bidragen till vetenskaplig forskning hänförs främst till medicin och teknik samt naturvetenskaper som stödjer de nämnda sektorerna. Stiftelsen har inga särskilda sektorspecifika tyngdpunktsområden eller teman inom vetenskap och konst.
Stiftelsen
Jane och Aatos Erkkos stiftelse förverkligar sitt ändamål genom att stödja högklassig, internationellt konkurrenskraftig vetenskap och konst samt kultur. Bidragen till vetenskaplig forskning hänförs främst till medicin och teknik samt naturvetenskaper som stödjer de nämnda sektorerna. Stiftelsen har inga särskilda sektorspecifika tyngdpunktsområden eller teman inom vetenskap och konst.
Under beslutsprocessen fäster stiftelsen särskild uppmärksamhet vid vilken betydelse projekten har för sin sektor samt projektens genombrottspotential.
Bidrag beviljas främst till arbetsgrupper och organisationer med påvisad förmåga och potential att reformera sin sektor. Stiftelsen använder Proof of Concept-finansiering för projekt som innehåller lovande eller preliminära idéer och som, om de lyckas, kan öppna för ny vetenskaplig forskning.
Utomstående sakkunniga anlitas i beredningen av beslutsförslag och dessa deltar också i det övriga utvecklingsarbete som främjar stiftelsens bidragsverksamhet. Det som stiftelsens grundare var intresserade av beaktas inom ramarna för stiftelseurkunden.
Det primära syftet med placeringsverksamheten är att på längre sikt bevara och öka egendomens realvärde. I placeringsstrategin ligger tyngdpunkten på aktier. Målet är ett stabilt kassaflöde och en tillräcklig likviditet, som tryggar kontinuiteten i den ordinarie verksamheten.
För stiftelsen saknar förändringar i kurserna på kort sikt betydelse. När beslut om bidrag fattas beaktas stiftelsens ekonomiska ställning. Stiftelsen betalar ut bidrag tre gånger per år, i januari, maj och september. Till stiftelsens verksamhetsprinciper hör växelverkan och flexibilitet samt aktiv utveckling av stiftelsearbetet. Stiftelsen agerar ansvarsfullt inom sina samtliga verksamhetsområden.
Förverkligande av stiftelsens syfte
Under verksamhetsåret beviljade stiftelsen bidrag för 46,3 miljoner euro (2023: 32,0 miljoner euro) till vetenskaplig forskning, konst och kultur.
Vetenskaplig forskning beviljades 31,9 miljoner euro (26,6 miljoner euro), vilket är 68,9 % (83,2 %) av de totala beviljade bidragen för året. Medicinvetenskapernas andel var 19,7 miljoner euro (10,1 miljoner euro). Bidragen till projekt inom teknik var 11,8 miljoner euro (16,6 miljoner euro). Bidragen till de övriga vetenskapsområdena var 0,4 miljoner euro (0,0 miljoner euro). De andelar som betalades till medicin och teknik inkluderar också projekt inom naturvetenskaperna.
Konst och kultur beviljades 14,3 miljoner euro (5,4 miljoner euro), vilket är 30,9 % (16,8 %) av de totala beviljade bidragen för året. Övrig samhällelig verksamhet beviljades 0,1 miljoner euro (0,03 miljoner euro).
Stiftelsen beviljade bidrag till 12,7 % (11,3 %) av samtliga ansökningar om bidrag. Den procentuella andelen för ansökt belopp i euro var 20,1 % (17 %).
De största projektens (långvariga, för sin sektor betydande projekt på en miljon euro eller mera) andel utgjorde 23,8 % (14 %) av årets bidrag.
Stiftelsen har inga särskilda ansökningstider och ansökningar behandlas året runt. Antalet behandlade ansökningar (495 st.) under verksamhetsåret sjönk med 2,2 % från föregående år (506 st.). Behandlingen av ansökningar för vetenskapssektorerna fortsatte med periodisering av projekt inom medicin till mötena i mars och september och på motsvarande sätt projekt inom teknik till mötena i maj och december. Ansökningar för de övriga vetenskapsområdena samt kultur behandlades på samtliga möten.
Vid behandlingen av ansökningar har stiftelsen beaktat frågor kring jäv samt hur eventuella intressekonflikter påverkar beredningen och beslutsfattandet.
År 2024 var avkastningen på placeringarna, med beaktande av den icke-realiserade förändringen av marknadsvärdena, +13,0 % (+1,3 %). Aktien i Sanoma
Abp avkastade + 16,5 % (-26,7 %) och den övriga placeringsverksamheten +12,1 % (+14,2 %).
Vid årsskiftet var marknadsvärdet på stiftelsens förmögenhet 1 351miljoner euro (1 232 miljoner euro). Placeringarna i aktier utgjorde 93,5 % (91,1 %) av förmögenheten och ränteplaceringarna 6,4 % (8,8 %). Översk ottet för räkenskapsperioden 2024 var 11,5 miljoner euro (överskott 36,2 miljoner euro).
Stiftelsens bidragsverksamhet
Det finns en naturlig årlig variation i stiftelsens bidragsverksamhet. Den följer trycket från ansökningarna. Vissa år leder specialprojekt till en betydande ökning av det totala bidragsbeloppet. Stiftelsen har fortlöpande ansökningstid och tillämpar inte särskilda ansökningar eller program. Bidragen ökade 2024 med 44,7 % jämfört med föregående år.
Parallellt med sina primära vetenskapssektorer har stiftelsen också gett stöd till övriga vetenskapssektorer, bl.a. naturvetenskaperna. Bilden på följande sida visar hur bidragen har utvecklats enligt sektor.
I stiftelsens statistikföring räknas projekt inom naturvetenskaperna, jord- och skogsbruksvetenskaperna och de övriga vetenskapssektorerna med tydlig koppling till medicin och teknik huvudsakligen in i de givna bidragen till medicin och teknik. På motsvarande sätt räknas sådana projekt som har en svagare koppling till stiftelsens huvudsakliga vetenskapliga sektorer som bidrag till övriga vetenskaper.
v bidragen 2024 hörde 34 % (sammanlagt 15,7 miljoner euro) till naturvetenskaperna på basis av den vetenskapssektor som sökande angett. I de siffror som presenteras i verksamhetsberättelsen ingår hela bidragsbeloppet till naturvetenskaperna i andelarna för medicin och teknik.
Stiftelsen stöder främst arbetsgrupper och organisationer. 
Projekten kan vara sektorsövergripande och konsortier av flera sammanslutningar eller universitet. Stiftelsen beviljar inte personliga stipendier för doktorsavhandlingar eller post doc arbete.
Forskningsarbete förknippat med de nämnda faserna i karriären kan dock ingå i en arbetsgrupps ansökan. De bidrag som stiftelsen beviljar väger tungt i utbildningen i och med att de sysselsätter dem som skriver doktorsavhandlingar samt post doc forskare
Under verksamhetsåret beviljades bidrag till 63 forskningsgrupper, organisationer eller konsortier (2023: 57), sammanlagt 46,3 miljoner euro
(32,0 miljoner euro).
Av de beviljade bidragsbesluten hänfördes 43 st. (42 st.) till vetenskaper och konst och 18 st. (15 st.) till kultur. För övrig samhällelig verksamhet beviljades två (2 st.) bidrag.
De flesta bidragen gick till forskningsgrupper vid Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Aalto-universitetet. Inom de vetenskapssektorer som fick bidrag låg tyngdpunkten särskilt på växtbiologi, mikrobiologi och virologi, biomedicin samt cancersjukdomar. Inom konst och kultur låg tyngdpunkten för sin del på dans samt klassisk och modern musik.
Antalet beviljade fleråriga bidrag på över en miljon euro var 15 st. (8 st.) och i storleksklassen 500 000–1 000 000 euro var antalet 25 st. (14 st.). Inom samtliga sektorer som stiftelsen stödjer ökade ansökningarnas medianstorlek jämfört med tidigare år. Medianstorleken på de beviljade bidragen var 650 000 euro.
Under verksamhetsåret fäste stiftelsen särskild uppmärksamhet vid arbetsförutsättningarna för unga forskare och forskare i mitten av sin karriär vid sidan av de erfarna forskarna.
För en ung forskare kräver stiftelsen en tillräcklig nivå på det självständiga arbetet, vilket typiskt har ansetts vara när den unga forskaren bildar en egen forskningsgrupp.
Den sammanlagda andelen av de bidrag som stiftelsen beviljade till unga gruppledare och forskare i mitten av sin karriär, 42 procent, var något större än summan av de ansökningar som de inlämnat till stiftelsen (37 procent).
Stiftelsen har endast sedan början av 2023 statistikfört i vilket skede i karriären de sökande är, vilket betyder att tillräckligt omfattande information om hur ansöknings- och bidragsvolymerna har utvecklats för de olika karriärsskedena finns att tillgå först efter strategiperioden 2024–2026
På den här bilden visas bidragsfördelningen enligt karriärskede 2024.
Bidrag till vetenskaplig forskning
Vetenskaplig forskning beviljades 31,9 miljoner euro (26,6 miljoner euro), vilket är 68,9 % (83,2 %) av de totala beviljade bidragen för året. I enlighet med stiftelsens strategi styrs bidragen huvudsakligen till forskning inom medicin och teknik samt naturvetenskaper som möjliggör och stöder dessa.
Antalet ansökningar inom teknik nådde samma nivå som inom medicin. Tyngdpunktsområdena vid bedömningen var bland annat att möjliggöra ”high risk—high gain”-forskning, vilken betydelse måluppställningen har för den egna sektorn samt kvaliteten på och realismen i planerna.
Medicin
Under verksamhetsåret ökade stiftelsens bidrag till forskning inom medicin till rekordnivå och var nästan 20 miljoner euro (2023: 10 miljoner euro).
Andelen enskilda beviljade bidrag för medicin var 41,3 % och av de beviljade beloppen i euro 42,6 %. År 2024 fick Helsingfors universitet 56,5 % av samtliga bidrag som stiftelsen beviljade de medicinska vetenskaperna. Universitetets andel av ansökningarna inom medicin var 33,2 %.
I bidragen till medicin inkluderades också sådana naturvetenskapliga projekt som stöder forskning inom medicin. Som exempel beviljades den forskningsgrupp som leds av professor Juha Huiskonen och äldre universitetslektor Minna Poranen vid Helsingfors universitet ett treårigt bidrag på 820 000 euro för bioavbildning av ett dsRNA-virus livscykel på molekylär nivå i 3D, där syftet inte bara är att skapa en avbildning av virusets livscykel utan också att möjliggöra nya bioteknologiska tillämpningar och växtskyddsstrategier.
Verksamhetsårets största bidrag inom medicin (1 680 000 euro, 4 år) beviljades ett forskningskonsortium som leds av professor Sarah Butcher vid Helsingfors universitet tillsammans med Varpu Marjomäki vid Jyväskylä universitet och docent Minna Hankaniemi vid Tammerfors universitet. Konsortiets COMBATVIRUS-projekt utvecklar säkra, brett verkande antivirala läkemedel och vacciner.
Under de senaste 20 åren har corona- och enterovirus, som orsakar en betydande belastning på hälsovården och nationalekonomin, orsakat flera allvarliga epidemier. Det nu beviljade bidraget föregicks av ett PoC-bidrag, som stiftelsen beviljade Marjomäki och Butcher. Resultatet av det var lovande avseende framställning av antivirala molekyler samt utredning av deras infektionsmekanismer.
Den starka finska traditionen inom cancerforskning återspeglade sig också i de ansökningar som inlämnades till stiftelsen.
Vid sidan av biomedicin var cancerforskning den sektor inom vilken de flesta och i eurobelopp största ansökningarna inlämnades.
Till aktuella teman hör bl.a. aktivering av kroppens eget försvarssystem som ett led i vården och individualiserad vård grundad på cancertumörens egenskaper. Det samprojekt som de unga gruppledarna docent Saara Ollila och docent Jaakko Mattila genomför vid Helsingfors universitet (904 000 euro, 4 år) koncentrerar sig på att förbättra kunskaperna om mekanismen bakom uppkomsten av tjock- och ändtarmscancer, den näst vanligaste cancerformen i Finland, för utveckling av bättre vårdmetoder.
Professor Olli Kallioniemi beviljades ett 2 500 000 euro stort Aivotuonti-bidrag för forskning kring artificiell intelligens inom medicin.
Stiftelsens andel av det samfinansierade, femåriga bidraget är 1 000 000 euro. Kallioniemi grundar stegvis under 2024–2025 en forskningsgrupp på Finlands institut för molekylärmedicin FIMM, som verkar vid Helsingfors universitet.
Aivotuonti-stipendiet är ett gemensamt program för Medicinska Stiftelsen i Finland, Sigrid Jusélius Stiftelse och Jane och Aatos Erkkos stiftelse, vars mål är att få forskare på en internationellt hög nivå med erfarenhet av forskning inom medicin att komma till Finland. Stiftelsen deltog i det första pilotprogrammet, som genomfördes 2023–24.
Teknik
Av de beviljade bidragen gick 11,8 miljoner euro till teknik. Detta var 25,5 % av årets beviljade bidrag. Aalto-universitetets andel av bidragen inom teknik var 30,2 % och Helsingfors universitets andel 29,8 %.
I bidragen till teknik ingick också de naturvetenskapliga projekt som möjliggör och stöder forskning inom teknik.
Som exempel beviljades den arbetsgrupp som leds av docent Katharina Kujala vid Uleåborgs universitet 1 045 000 euro som ett treårigt bidrag inom växtbiologi, där syftet är att ändra vår nuvarande uppfattning om den roll ovanliga jordmetaller spelar för mikrobernas ämnesomsättning och lyfta fram nya rön som i fortsättningen kan användas vid utvecklingen av teknologier för biobrytning.
Det största bidraget inom vetenskap som stiftelsen beviljade under året (1 999 000 euro, 4 år) gick till den forskningsgrupp som leds av professor Yrjö Helariutta vid Helsingfors universitet. Projektet, som koncentrerar sig på björkgenetik och björkdiversitet i Finland, främjar förståelsen för anpassning och evolution av skogsträd och stärker således internationell forskning kring skogs- och klimatförändringar.
I de bidrag som ges till forskning inom teknik är det inte enbart projekt för en mer hållbar framtid som lyfts fram utan också aktuella teman, som diskuteras mycket i samhället, såsom artificiell intelligens och kvantforskning.
Professor Mikko Möttönens arbete vad gäller både teoretisk och experimentell forskning inom kvantfysik är internationellt högt ansett. Med sitt treåriga bidrag på 1 500 000 euro strävar Möttönens forskningsgrupp vid Aalto-universitetet efter ett genombrott i utvecklingen av en autonom kvantprocessor. Om projektet lyckas kan det leda till utveckling av ny teknologi och stärka Finlands konkurrensförmåga i spetsen för forskningsområdet.
I Henri Pirkkalainens, professor vid Tammerfors universitet, projekt EVIL-AI (1 413 000 euro, 4 år) går forskarna på djupet med de skadliga effekterna av artificiell intelligens, identifiering och förebyggande av oetisk och kriminell verksamhet. För att kunna utnyttja artificiell intelligens på rätt sätt är man tvungen att ha kontroll över dess skadliga effekter. Projektet undersöker och skapar bland annat riskscenarier över möten mellan människan och agenter inom artificiell intelligens från den virtuella verkligheten till den fysiska världen. Projektet öppnar upp för forskning med syftet att skapa sektorsövergripande spetsforskning.
På Aalto-universitetet utvecklar professor Alexander Jung med sin arbetsgrupp för sin del en ny matematisk metod för ökning av tillförlitligheten vid federerat maskininlärande. Hans forskning kan visa sig komma till nytta i vitt skilda applikationer. Maskininlärning används bland annat i arbetssöknings- och musikapplikationer. Det fyraåriga projektet beviljades 498 000 euro.
Bidrag till kultur och övrig verksamhet
Konst och kultur beviljades 14,3 miljoner euro (5,4 miljoner euro), vilket är 30,9 % (16,8 %) av de totala beviljade bidragen för året. Antalsmässigt uppgick ansökningarna inom kultursektorerna till 38,8 % av stiftelsens ansökningar, i euro till cirka 15,6 %.
I de beviljade bidragen lyftes verksamhetsmodeller och innehåll som utvecklar organisationernas egen verksamhet upp. De genomgripande temaområdena var internationalism, kompetens och delaktighet.
De centrala kriterierna vid bedömningen av projekten var genomförarens förmåga samt hur realistiska och betydelsefulla projekten var för sektorn.
Stiftelsens bidrag till musikutbildningen skapar grunden för framtiden: Soitin-
akatemiat ry fick 1 234 000 euro för fyra år, Sibeliusakademins Konsthögskola 1 000 000 euro likaså för fyra år samt Finlands konservatorieförbund 660 000 euro för två år.
Projekten tar sig an dagens och den närmaste framtidens bekymmer inom musiksektorn och musikutbildningen, såsom internationalisering, kulturell mångfald och jämlikhet, teknologisk utveckling samt att begåvade unga ska få tillräcklig, tillgänglig och högklassig utbildning.
Både Svenska Teatern (301 000 euro) och Uleåborgs stadsteater (497 000 euro) går i sina treåriga program på djupet med de grundorsaker och hinder som utgör hinder för teatrarnas mångfald. Ett genomgripande utvecklingsarbete för teatrarnas verksamhet svarar mot det samhälleliga behovet och främjar en hållbar förändring av verksamhetssätten inom sektorn. En tillgänglig och mångsidig teater tjänar både skaparna och publiken bättre.
Översikt över projekt som avslutats under året
Under verksamhetsåret avslutades sammanlagt 63 projekt. Inom sektorn medicin avslutades det största antalet projekt, 30 st. (19 723 600 euro), och inom teknik avslutades det näst största antalet, 22 st. (10 273 180 euro). Inom konst och kultur rapporterades 8 st. projekt (1 961 500 euro). Tre projekt avslutades inom de övriga vetenskapssektorerna (6 900 000 euro). Perioden för genomförande av de avslutade projekten var huvudsakligen 2019–2023.
Slutrapporten lämnas in till stiftelsen inom ett halvt år från det att projektet avslutats. Stiftelsen följer dessutom noggrannare upp vissa projekt under hela projektperioden.
Till sådana projekt hör bland annat de projekt som anses ha en väsentlig betydelse för sin sektor. Informationen utnyttjas i stiftelsens strategiarbete vid bedömningen av vilken effekt stiftelsens bidragsverksamhet har.
Projekt som har uppnått sina mål och exempelvis öppnat upp för nya inriktningar inom forskningen är framgångsrika vid ansökan om fortsatt finansiering antingen via stiftelsen eller på annat håll.
Enligt stiftelsens riktlinjer är det möjligt att bevilja bidrag för samma ändamål, om forskningen eller annan verksamhet har uppnått de fastställda målen för den första fasen.
Av de projekt som avslutades under verksamhetsåret fick tio ett nytt bidrag av stiftelsen.
Exempelvis professor Yrjö Helariutas projekt, som fick det största bidraget under verksamhetsåret, utnyttjar teknologi som forskningsgruppen tidigare utvecklat för kartläggning av Finlands trädbestånd, observation av trädens tillväxt samt skapande av ett globalt unikt genomdata.
Det tidigare bidrag som Helariutta beviljades 2019 för Molekylär bas och förädling av träds effekt som kolsänkor (1 000 000 euro) avrapporterades under verksamhetsåret. Resultaten av projektet är en värdefull informationskälla för fortsatt forskning, förädling och naturskyddsbiologi. Det nya bidraget är ett stöd för gruppens långsiktiga arbete inom ett forskningsområde där Finland spelar en viktig internationell roll.
Stiftelsens ekonomi
Stiftelsens egendom har ackumulerats stegvis sedan 2002 genom penningdonationer av stiftelsens grundare och stora testamentdonationer 2012 och 2014 samt genom att värdet på egendomen ökat.
Mätt i marknadsvärden var stiftelsens förmögenhet vid årsskiftet 1 351 miljoner euro (2023: 1 232 miljoner euro).
Förmögenheten bestod av: en av stiftelsen direkt ägd värdepappersportfölj på 298 miljoner euro (266 miljoner euro), aktier i Sanoma Abp för 305 miljoner euro (277 miljoner euro), bostadsaktier för 1 miljon euro (1 miljon euro), Asipex-koncernens värdepappersportfölj på 747 miljoner euro (689 miljoner euro).
Helsingfors är hemort för det av stiftelsen helägda bolaget Oy Asipex Ab och bolaget har ett helägt schweiziskt dotterbolag Asipex AG. Vid årsskiftet hade stiftelsen beviljade, men fortfarande obetalda bidrag, för sammanlagt 103,3 miljoner euro (91,5 miljoner euro).
Eftersom placeringshorisonten är långsiktig ligger tyngdpunkten i placeringsstrategin på aktier. Vid årsskiftet uppgick aktieplaceringarnas andel av stiftelsens förmögenhet till 93,5 % (91,1 %), ränteplaceringarnas andel till 6,4 % (8,8 %) och bostadsaktiernas andel till 0,1 % (0,1 %). I den diversifierade aktieportföljen (exklusive aktierna i Sanoma) utgjorde de direkta large cap-aktierna 86 % och small cap-fonderna 14 %. Geografiskt stod Förenta staterna för 44 % av detta, Europa för 40 %, Finland för 6 %, Japan för 4 % och övriga länder för 6 %. Aktieportföljen, med tyngdpunkt på kvalitet och global likviditet, är väldiversifierad också enligt sektor och bolag, de största enskilda placeringarna utgjorde cirka 3 % av aktieportföljen.
Koncernen
Överskottet från ordinarie verksamhet var 47,2 miljoner euro (2023: 32,9 miljoner euro). Under verksamhetsåret fattade stiftelsen beslut om 46,3 miljoner euro (32,0 miljoner euro) i bidrag. På 2024 bokfördes 46,1 miljoner euro (överskott 31,9 miljoner euro) i bidrag. Skillnaden mellan avslutade och bokförda bidrag beror på bidrag som förblivit oanvända och återbetalningar av bidrag. De övriga verksamhetskostnaderna uppgick till 1,1 miljoner euro (0,9 miljoner euro).
Den bokföringsmässiga avkastningen på de placeringar som stiftelsen äger var 58,7 miljoner euro (69,0 miljoner euro). Av detta var nettointäkterna från dotterbolagskoncernen 36,6 miljoner euro (41,7 miljoner euro), dividender på aktier 17,6 miljoner euro (17,4 miljoner euro), återförda nedvärderingar av aktier och fonder 0,8 miljoner euro (återförda nedvärderingar 6,0 miljoner euro), försäljningsvinster på placeringar 1,9 miljoner euro (3,0 miljoner euro), fondernas vinstandelar 1,2 miljoner euro (0,9 miljoner euro), ränteintäkter och räntekostnader 0,3 miljoner euro (0,3 miljoner euro) och övriga finansiella intäkter och kostnader 0,5 miljoner euro (-0,3 miljoner euro).
Överskottet för räkenskapsperioden 2024 var 11,5 miljoner euro (överskott 36,2 miljoner euro).
Moderstiftelsen
Moderstiftelsens överskott för räkenskapsperioden 2024 var 6,9 miljoner euro (2023: underskott 5,5 miljoner euro).
Som helhet var 2024 ett bra placeringsår, men avkastningen fördelades ytterst ojämnt mellan olika marknader och sektorer. Centrala teman var sjunkande inflation, som gjorde det möjligt för centralbankerna att lätta på sin penningpolitik från och med sommaren, och i slutet av året valet i USA och de potentiella effekterna för handelspolitiken samt tullarna.
Förenta staterna överraskade med snabbare ekonomisk tillväxt än väntat (BNP uppskattad till +2,7 %) och med att också företagens resultat ökade med cirka 10 %. I Kina fortsatte den svåra situationen på fastighetsmarknaden och konsumenternas svaga förtroende.
Inom vissa sektorer har Kina dessutom i synnerhet ur europeiskt perspektiv ändrats från viktigt exportland till primär konkurrent. De geopolitiska kriserna (Ukraina, Mellanöstern), den politiska osäkerheten i Europa (regeringskriserna i Frankrike och Tyskland) och den svaga industriella efterfrågan resulterade i en dämpad ekonomisk tillväxt i Europa (BNP uppskattad till +0,8 %) och resultatökningen endast +2 %.
Temat artificiell intelligens gav ett lyft på den globala aktiemarknaden där Förenta staterna och teknologisektorn var vinnare, medan Europa och tillväxtländerna inte hängde med.
Redan för andra året i rad avkastade Förenta staterna klart över +20 % (senast 1998–99) och Magnificient 7-megateknologiaktierna stod för hälften av avkastningen. Det faktum att dollarn stärktes med +7 % ökade ytterligare avkastningen från Förenta staterna. Aktiemarknaden i Finland avvek från den globala utvecklingen och avkastningen var noll.
Avkastningen på aktieindex 2024 (EUR): MSCI World AC-indexet avkastade +25 % (+18 %), SP500-indexet +33 % (+22 %), SP500 Equal weight-indexet +21 % (+10 %), Nikkei-indexet +16 % (+18 %), MSCI Europe-indexet +9 % (+16 %), MSCI Emerging Market-indexet +10 % (+6 %), OMX Helsinki Cap-indexet 0 % (-1 %).
År 2024 var avkastningen på stiftelsekoncernens placeringar +13,0 % (+1,3 %), med beaktande av den icke-realiserade förändringen av marknadsvärdena.
Den diversifierade aktieportföljen (exklusive aktierna i Sanoma) avkastade +13,4 % (+16,3 %) och underskred marknadsavkastningen beräknat med motsvarande geografiska allokering. Den exceptionellt kraftiga utvecklingen inom teknologi- och kommunikationsservicebolagen var en betydande drivande faktor i aktieportföljen, liksom på hela marknaden.
Aktien i Sanoma avkastade +16,5 % (-26,7 %). Vid räkenskapsperiodens slut låg totalavkastningen för en tioårsperiod på stiftelsens diversifierade aktieplaceringar på en utmärkt nivå, cirka 9 % p.a. Till följd av att portföljen har tung aktievikt kan stiftelsens årliga avkastning variera kraftigt.
Stiftelsen äger 39 820 286 st. aktier i Sanoma Abp, vilket representerar
24,35 % av aktierna och rösterna i Sanoma Abp.
Totalavkastningen på aktierna i Sanoma Abp, inklusive den icke-realiserade värdestegringen, var +16,5 % (2023: -26,7 %). År 2024 var avkastningen på Sanoma Abp:s aktier till stiftelsen 14,7 miljoner euro (14,7 miljoner euro).
Stiftelsen placerar sina tillgångar på ett ansvarsfullt sätt och när stiftelsen fattar beslut om placeringar tar den i alla förmögenhetsklasser hänsyn till inte bara de ekonomiska faktorerna utan också miljön, socialt ansvar och god förvaltningssed.
Metoderna för hur ansvarsfullhet definiering av, regleras, rapporteras och mäts är fortfarande på utvecklingsstadiet i samhället. Därför anser stiftelsen att en helhetsbedömning ska göras gällande ansvarsfullhet och att detta ska ske ur flera olika perspektiv.
Stiftelsens styrelse godkänner årligen principerna för ansvarsfull placeringsverksamhet inom ramen för placeringspolitiken.
I placeringsverksamheten undviker stiftelsen placeringar i företag i vilka en betydande andel av affärsverksamheten är förknippad med alkohol, tobak, cannabispreparat avsedda för nöjesanvändning eller hasardspel. På sitt möte i december beslöt stiftelsens styrelse att uppdatera principerna för ansvarsfullhet gällande försvarsindustrin. I fortsättningen får stiftelsen placera i företag som producerar vapen, om deras huvudkontor ligger i ett NATO-land och de inte producerar kontroversiella vapen (såsom kärnvapen, klusterbomber, personminor samt kemiska och biologiska vapen).
Uppföljningen av hur placeringsportföljens ansvarsfullhet utvecklas görs regelbundet och stiftelsen har dessutom tillsammans med en samarbetspartner redan flera år i rad gjort en omfattande ansvarsfullhetsanalys av sin placeringsportfölj. Den analys som genomfördes 2024 täcker inemot 96 % av stiftelsens hela förmögenhet och den omfattade i praktiken hela aktieportföljen. Enligt utredningen låg ansvarsfullheten i stiftelsens placeringsportfölj mätt med samtliga operativa mätare på minst samma nivå som jämförelseindexet (MSCI Word).
Enligt utredningen innehöll stiftelsens placeringsportfölj högre positiv temaexponering och lägre exponering från negativa eller kontroversiella teman än jämförelseindexet. Bland positiva teman i förhållande till jämförelseindexet accentuerades särskilt läkemedelsindustrin och hälsoteknologin samt genom innehavet i Sanoma också utbildnings- och publikationsverksamheten.
Stiftelsen placerar också i vissa bolag med negativ temaexponering. Dessa är dock exempelvis ledande bolag inom sin sektor för övergången mot ett koldioxidsnålt samhälle. Dessa bolag ska också ha ett ambitiöst, vetenskapligt befäst mål för minskning av utsläppen i enlighet med riktlinjerna i Parisavtalet. Trots dessa placeringar låg stiftelsens koldioxidavtryck 26 % under jämförelseindexet.
Riskhantering
Stiftelsen verkar med stöd av sin placeringsförmögenhet och den har en etablerad ordinarie verksamhet. Stiftelsens riskhantering betonar god och transparent förvaltning samt klara interna processer. De mest betydande riskerna är förknippade med skötseln av placeringsförmögenheten och marknadsrisken, pris- och ankarägarrisken med innehavet i Sanoma Abp samt eventuella risker för stiftelsens anseende.
Genom regelbunden utvärdering av kärnprocesserna, verksamhetssätten och arbetsbeskrivningarna, utbildning samt vid behov uppdatering reagerar man på behoven i ett föränderligt samhälle och minskar sårbarheten i en liten organisation.
Det primära målet för placeringsverksamheten är att bevara och utöka förmögenhetens realvärde på längre sikt.
Målet för stiftelsens placeringsverksamhet är också ett stabilt kassaflöde och en tillräcklig likviditet, som tryggar en kontinuerlig verksamhet. Eftersom placeringshorisonten är långsiktig är placeringsstrategin aktieviktad (i slutet av året var aktievikten 93,5 %) och placeringsportföljen skyddas inte på ett allmänt plan.
För stiftelsen saknar förändringar i kurserna på kort sikt betydelse eftersom den strävar efter en bra realavkastning och kassaflöde på längre sikt. I allmänhet varierar den årliga avkastningen kraftigt.
I enlighet med placeringsstrategin har placeringarna spritts geografiskt, sektorsvis, bolagsspecifikt och i olika valutor. Placeringarna är huvudsakligen gjorda i likvida värdepapper och fonder, som snabbt går att realisera i pengar, vilket betyder att stiftelsen har en ytterst liten finansierings- och likviditetsrisk. ESG-faktorerna beaktas inom ramen för placeringsverksamheten och riskhanteringen. Årligen görs en omfattande hållbarhetsanalys av placeringsportföljen i samråd med en samarbetspartner.
Det inhemska och internationella läget återspeglar sig på stiftelsens placeringar. Placeringsverksamhetens risker är huvudsakligen förknippade med den allmänna marknadsrisken, det vill säga hur de internationella aktiemarknaderna och vinstutdelningarna utvecklas på längre sikt.
Dessutom består 23 % av stiftelsens förmögenhet av aktier i Sanoma Abp, vilka utgör den största enskilda prisrisken.
Hanteringen av penningmedel och placeringsverksamheten har skötts enligt den placeringspolitik som styrelsen godkänt och stiftelsens ekonomiutskott har behandlat frågor kring placeringsverksamheten.
Placeringsverksamheten och riskhanteringen inom Asipex-koncernen följer den placeringspolitik som bolagets styrelse godkänt och som följer riktlinjerna i den ovan beskrivna placeringspolitiken för Jane och Aatos Erkkos stiftelse.
Kommunikation
Syftet med stiftelsens kommunikation är att förmedla information om stiftelsens målsättningar samt processerna och verktygen i anknytning till bidragsverksamheten och sålunda underlätta arbetet för både sökande och dem som verkställer projekt. De styrande principerna för kommunikationen är växelverkan och flexibilitet samt ett aktivt angreppssätt för utvecklingen av arbetet.
En viktig del av stiftelsens kommunikation består av rådgivning och kundbetjäning samt möten med intressentgrupper. I de nyhetsbrev som publiceras fyra gånger per år beskriver stiftelsen med mer omfattande artiklar aktuella teman inom bidragsgivningen och i dem lyfts också bidragstagarnas arbete fram.
Under verksamhetsåret genomfördes info- och diskussionstillfällen i samarbete med takorganisationerna för olika sektorer inom konst. Under året deltog vi också på plats i den universitetsträff som Säätiöt ja rahastot ry samordnade i Villmanstrand och i olika evenemang ordnade av aktörerna inom olika projekt på olika håll i Finland. Den information som inhämtas under dessa evenemang bidrar till en bredare uppfattning om utvecklingstrenderna inom vetenskaper och konst samt ger en klarare bild av vilken påverkan bidragsverksamheten har.
Dataskydd och dokumenthantering
När sökande och bidragsmottagare sänder in en ansökan eller rapport till Jane och Aatos Erkkos stiftelse överlämnar de uppgifter om sig själva och eventuellt uppgifter om övriga medlemmar i arbetsgruppen, vilket för stiftelsen bildar ett register med personuppgifter. Stiftelsen har skapat ett så transparent förfarande som möjligt, där den beaktar de rättigheter som sökande och bidragsmottagare har i enlighet med kraven i lagarna och förordningarna om dataskydd.
Förvaltning
Årsmötet 22.3.2024 valde Nils Ittonen till ordförande och Juhani Mäkinen till vice ordförande för styrelsen.
Till styrelseledamöter valdes Marianne Heikkilä, Reetta Meriläinen, Mikko Mursula, Jussi Pesonen, Sari Pohjonen, Kerstin Rinne och Antti Vasara. Till suppleanter i stiftelsens styrelse valdes Outi Vaarala och Anna Valtonen. Under verksamhetsåret deltog suppleanterna också i styrelsemötena.
Mandatperioden för samtliga styrelseledamöter sträcker sig fram till följande årsmöte. En person som har fyllt 75 år eller som fyller 75 år under sin mandatperiod får inte väljas till styrelseledamot eller suppleant i styrelsen.
Under verksamhetsåret sammanträdde styrelsen fem gånger. Stiftelsens ärenden behandlas också utom mötena.
På årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Mikko Mursula till ordförande för finansutskottet och Nils Ittonen, Hanna-Mari Peltomäki och Karl Tujulin till medlemmar.
Finansutskottet följer med utvecklingen på finansmarknaden och den allmänna ekonomiska utvecklingen och verkar inom ramen för den placeringsstrategi som styrelsen fastställt. Under verksamhetsåret sammanträdde finansutskottet fyra gånger.
På årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Nils Ittonen till ordförande för arbetsutskottet och Juhani Mäkinen och Hanna-Maria Peltomäki till medlemmar.
Arbetsutskottet bereder de ärenden som styrelsen ska fatta beslut om. Under verksamhetsåret sammanträdde arbetsutskottet fyra gånger.
På årsmötet utsåg stiftelsens styrelse Antti Vasara till ordförande för expertutskottet och Nils Ittonen och Hanna-Maria Peltomäki till medlemmar.
Experterna inbjuds till mötet när de aktuella sektorerna ska behandlas. De ärenden som utskottet ska behandla bereds i sektorspecifika expertgrupper. Experternas namn är inte offentliga.
En högklassig utvärderingsprocess, som grundar sig på peer review, utgör en viktig framgångsfaktor för stiftelsen. Utvärderarna är experter inom olika sektorer och dessa deltar också i övrigt utvecklingsarbete som främjar stiftelsens bidragsverksamhet. Stiftelsen utser experterna separat för varje strategisk period. Experternas namn är inte offentliga. Vid utvärderingen beaktas jäv.
Jane och Aatos Erkkos stiftelse är medlem i Stiftelser och fonder rf. Syftet med föreningen är att bevaka allmänna och gemensamma intressen för de allmännyttiga stiftelser, fonder och föreningar som delar ut stipendier samt att främja och utveckla god verksamhetssed och kompetens hos medlemmarna.
Ombudsman Hanna-Mari Peltomäki är styrelseledamot i Säätiöt ja rahastot ry (2023-25).
Under räkenskapsperioden var personalstyrkan hos stiftelsens koncern i genomsnitt åtta personer av vilka fyra var anställda hos dotterbolagskoncernen. För att stärka ett mera målinriktat samarbete med intressenterna grundade stiftelsen under verksamhetsåret en ny kontaktchefsbefattning.
Till de viktigaste framgångsfaktorerna för stiftelsens verksamhet hör en yrkeskunnig och motiverad personal, en styrelse som ägnar sig åt verksamheten och ett högklassigt och omfattande samarbetsnätverk.
Under verksamhetsåret deltog ombudsman Hanna-Mari Peltomäki i den 248:e riksomfattande försvarskursen 4-27.3.2024.
Ansvarsfull verksamhet
Under verksamhetsåret genomfördes en utredning av stiftelsens ansvarsfullhet. Under arbetet gjordes en övergripande granskning av de tre för stiftelsen mest centrala verksamhetsområdena: bidragsverksamhet, placeringsverksamhet och god förvaltning. I samband med varje delområde
behandlades ett tvärsnitt av ansvarsfullheten för miljö och klimat. Rådande praxis förtydligades genom kartläggningen av nuläget och de olika processerna ur ansvarsfullhetsperspektiv. Ur utredningen lyfte styrelsen fram olika teman för fortsatt beredning.
Revision
På årsmötet 22.3.2024 valde stiftelsens styrelse revisionssammanslutningen PricewaterhouseCoopers Ab med CGR Tiina Puukkoniemi som huvudansvarig revisor till granskare av stiftelsens redovisning.
Verksamhet innevarande år
Stiftelsens bidragspolitik definieras av strategin (2024–26), vars utfall utvärderas bl.a. genom aktiv uppföljning av verksamhetsmiljön. På verksamhetsårets strategimöte granskas stiftelsens roll och målsättningar för forskning inom nationalekonomi och kultur närmare.
Som uppföljning till det omfattande ansvarsfullhetsutredningsarbetet inleds utarbetandet av en riskhanteringsplan och definieras principerna för den långsiktiga förväntade genomsnittliga avkastningen samt uträkning av den årliga utdelningsmarginalen.
Inom ramen för uppföljningen av verksamhetsomgivningen och ackumuleringen av information fortsätter utvecklingen av stiftelsens egna dataförvaltningssystem.
Under året genomförs också en intressentanalys som stöd för kommunikationen och denna används för att skapa en mer målgruppsspecifik åtgärdsplan. Med en mer målinriktad verksamhetsmodell ökar stiftelsens slagkraft.
En nordisk konferens för stiftelser ordnas i Helsingfors i september 2025 med Finland som ansvarig samordnare. Stiftelsen deltar aktivt i genomförandet av evenemanget.
Resultaträkning
Balansräkning
