En återflyttare börjar med något nytt
Artificiell intelligens förändrar allt också inom medicinen, tror professor Olli Kallioniemi. Tack vare ett stipendium inom Brain gain programmet kan han dryfta möjligheterna med artificiell intelligens i ett land med världens bästa register – dvs. Finland.
Olli Kallioniemi, professor i precisionsmedicin, arbetar med ett långvarigt forskningsprojekt. Målet är att skapa ett databaserat sätt med vilket akut myeloisk leukemi, som är en form av blodcancer, med hjälp av artificiell intelligens kan diagnostiseras noggrannare än tidigare.
Ett ambitiöst och nyskapande projekt alltså.
Men Kallioniemi vill egentligen inte prata om det. Eftersom en enskild forskning bara är en liten del av en stor förändring.
”Artificiell intelligens kommer att revolutionera hela den medicinska vetenskapen från folkhälsa till diagnostik och behandlingsbeslut”, säger Kallioniemi.
”Det här är den stora bilden jag vill ta upp som forskare. Ingen av oss vet ännu vad allt som kommer att förändras och på vilket sätt, men det är redan säkert att mycket kommer att förändras. Nu är det alltså rätt tidpunkt att blicka framåt.”
Han betonar att det inte handlar om någon hype. Utvecklingen går för närvarande framåt otroligt snabbt.
”Det har sagts att man 2001 med tusen dollar kunde köpa en beräkningskapacitet som motsvarar hjärnan hos en insekt. År 2010 fick man med samma summa en beräkningskapacitet som var lika stor som en i en mushjärna. Nu befinner vi oss i en situation där tusen dollar ger lika mycket beräkningskapacitet som det finns i en mänskohjärna. Om några år befinner vi oss i en situation där tusen dollar ger en beräkningskapacitet som motsvarar hela mänsklighetens gemensamma hjärnkapacitet.”
Artificiell intelligens kommer att revolutionera hela den medicinska vetenskapen från folkhälsa till diagnostik och behandlingsbeslut
Kallioniemi
Världens bästa register
Men enbart beräkningseffekt är inte avgörande. Artificiell intelligens behöver också data som stöd. Här är Finland ett av de bästa platserna i världen.
Kallioniemi har under de senaste nio åren varit chef för det svenska laboratoriet Science for Life. Nu återvänder han till Finland med hjälp av ett stipendium från Medicinska Stiftelsen i Finland, Sigrid Juselius stiftelse och Jane och Aatos Erkkos stiftelse samt deras gemensamma Brain gain-program. Med hjälp av ett femårigt stipendium på 2 500 000 euro inrättar Kallioniemi en forskningsgrupp vid Institutet för molekylärmedicin i Finland (FIMM) vid Helsingfors universitet stegvis under åren 2024–2025.
”I Finland finansieras forskning inte lika mycket som i Sverige, men fördelarna är till exempel forskningsmaterial och register som är mycket bättre tillgängliga. Vi har redan i ett decennium arbetat systematiskt för att t.ex. biobanker, genomdata och olika register inom hälso- och sjukvården ska vara tillgängliga för forskningen. På ett informationssäkert och etiskt hållbart sätt.” Därigenom får forskarna tillgång till en enorm mängd hälsouppgifter, där man till exempel kan söka information om olika riskfaktorer som exponerar för olika sjukdomar.
Ibland kan informationen komma från ett överraskande håll. Kallioniemi nämner till exempel ögonbottenfotografering som görs rutinmässigt vid screening av ögonsjukdomar. Med hjälp av artificiell intelligens har man utifrån ögonbottenfoton överraskande också kunnat förutse långvarig risk för hjärtsjukdomar och neurologiska sjukdomar.
Hur definierar artificiell intelligens cancer?
Användningen av artificiell intelligens i medicinsk forskning är inte ny. Artificiell intelligens kan till exempel hjälpa radiologer att från lungbilder gallra ut tumörer och patologer att tolka histologiska snitt.
Men enbart en bra start är inte tillräckligt, funderar Kallioniemi.
”Artificiell intelligens har i den första fasen lärt sig att diagnostisera samma fynd som läkare. Den gör det snabbare, mer kostnadseffektivt och ibland till och med noggrannare än människan. Ändå är det bara fråga om att den imiterar människa, och en människa bör kontrollera de resultat som den artificiella intelligensen ger.”
Kallioniemi vill få artificiell intelligens att redan från början diagnostisera saker och ting på ett nytt sätt.
”Tänk på hur exempelvis cancer identifieras”, beskriver Kallioniemi.
Patologer har utifrån vissa kriterier klassificerat vilken tumör som är elakartad och vilken som inte är det eller hur aggressiv en cancer verkar vara.
”Men är de här kriterierna de mest exakta? Kanske artificiell intelligens kan göra det på ett helt nytt sätt, kanske på ett annat sätt och småningom också bättre?”
I Kallioniemis vision ges den artificiella intelligensen inte längre de kriterier som människor definierat, utan den artificiella intelligensen ges en enorm mängd information till exempel om gener, laboratorieresultat, medicinsk avbildning, sjukdomsprognos, behandlingssvar och så vidare. Med hjälp av dem kan artificiell intelligens själv skapa kriterier för ny diagnostik och klassificering.
Kallioniemi tror att artificiell intelligens till exempel ur fotodata hittar sådant som människor inte märker.
”Det mänskliga ögat är inte heller särskilt bra på att mäta saker och ting. Artificiell intelligens beräknar däremot till exempel avstånd i bilderna och definierar egenskaperna med en pixels noggrannhet”, säger Kallioniemi.
”Jag anser att skillnaden är lika stor som skillnaden mellan en gammal svartvit-tv och en modern full HD tv. Den senare ger mycket mer information.”
I och för sig är en situation där artificiell intelligens uppfattar saker bättre än människan inte ny. Till exempel i brädspelet Go vinner den artificiella intelligensen över människan, och den gör ibland drag som verkar helt huvudlösa för en människa, men vars listighet avslöjas först långt senare.
Utnyttjandet av artificiell intelligens inom medicinsk forskning är också ett omfattande och mångfacetterat område, och en traditionell professur i medicin vid universitetet täcker inte en sådan arbetsbild. Stipendiet möjliggör förflyttningen och att i sinom tid skapa en ny roll.”
Brain gain möjliggjorde en återflyttning
Kallioniemi återvänder till Finland inte bara på grund av forskningsrelaterade möjligheter utan också av personliga skäl. Hans hustru och vuxna barn bor i Finland.
”Jag har gjort omkring hälften av min forskarkarriär, sammanlagt 20 år, utomlands, i USA och Sverige. I detta skede kändes det därför också meningsfullt att återvända till Finland.”
Han tackar för brain gain-stipendiet som gjort det möjligt för honom att återvända.
”Utnyttjandet av artificiell intelligens inom medicinsk forskning är också ett omfattande och mångfacetterat område, och en traditionell professur i medicin vid universitetet täcker inte en sådan arbetsbild. Stipendiet möjliggör förflyttningen och att i sinom tid skapa en ny roll.”
Professor Jari Koistinaho, Kallioniemis kommande chef och direktör för Helsinki Institute of Life Science, är också entusiastisk över forskarens återkomst.
”Olli har också tidigare forskat i vår FIMM-enhet. Vi känner honom som en kreativ och mångkunnig forskare. Jag tycker att det är fint att han igen i större utsträckning får forska i stället för att sköta administrativa jobb.”
Koistinaho anser att Helsingfors universitet är en bra plats för bedriva forskning med artificiell intelligens.
”Vi har både register- och AI-kompetens.”
Artificiell intelligens forskar i tumörer
Vi ber Kallioniemi att ännu kort berätta om forskningen. Han försäkrar att även cancerforskningen fortsätter. Tanken är också att utnyttja artificiell intelligens, men den här gången specifikt i utvecklingen av cancerdiagnostik.
”Men i det stora hela är idén densamma. Vi tittar på vävnadsprover från gångna årtionden, digitaliserar dem noggrannare och försöker lära den artificiella intelligensen att diagnostisera tumörer och skilja farliga från ofarliga.”
Aalto-universitetets sommarskola kan träbyggande
Jane ja Aatos Erkon säätiön uutiskirje
Uutiskirjeemme tilaajana saat ajankohtaiset kuulumiset sähköpostiisi neljästi vuodessa.
Tilaamalla uutiskirjeen hyväksyt tietosuojaselosteen.