Vuosi
2025
Verksamhetsberättelse
Jane och Aatos Erkkos stiftelse förverkligar sitt ändamål genom att stödja högklassig, internationellt konkurrenskraftig vetenskap och konst samt kultur. Bidragen till vetenskaplig forskning hänförs främst till medicin och teknik samt naturvetenskaper som stödjer de nämnda sektorerna. Stiftelsen har inga särskilda sektorspecifika tyngdpunktsområden eller teman inom vetenskap och konst.
Stiftelsen
Jane och Aatos Erkkos stiftelse uppfyller sina ändamål genom att stödja högklassig, internationellt konkurrenskraftig vetenskap, konst samt kultur och övrig samhällelig verksamhet. Bidragen till vetenskaplig forskning hänförs främst till medicin och teknik samt naturvetenskaper som stödjer dessa områden, ekonomiska vetenskaper samt ett urval andra vetenskapsområden. Stiftelsen har inga särskilda områdesspecifika tyngdpunktsområden eller teman inom vetenskap och konst.
Bidrag beviljas i första hand arbetsgrupper och organisationer som har påvisad förmåga och potential att förnya sitt område. Vid beslut om bidrag fäster stiftelsen uppmärksamhet vid projektens innehållsmässiga kvalitet, vilken betydelse projekten har för sitt område samt projektens genomförbarhet.
Stiftelsen använder Proof of Concept-metoden för projekt som innehåller lovande eller preliminära idéer. Om projekten lyckas kan de till exempel leda till nya vetenskapliga rön eller erbjuda resurser för att pröva nya, mer hållbara verksamhetsformer.
För beredning av beslutsförslag utnyttjas externa experter som också deltar i annat utvecklingsarbete som främjar stiftelsens bidragsverksamhet. Stiftarnas vilja och intressen beaktas inom ramarna för stiftelseurkunden.
Det primära syftet med placeringsverksamheten är att bevara och öka tillgångarnas realvärde på lång sikt. Placeringsstrategin är aktieviktad. Målet är ett stabilt kassaflöde och tillräcklig likviditet, som tryggar kontinuiteten i den ordinarie verksamheten. Kortsiktiga kursförändringar saknar betydelse för stiftelsens strategi.
Stiftelsens ekonomiska ställning beaktas vid beslut om bidrag. Stiftelsen betalar ut bidrag tre gånger om året, i januari, maj och september.
Till stiftelsens verksamhetsprinciper hör växelverkan och flexibilitet samt aktiv utveckling av stiftelsearbetet. Stiftelsen agerar ansvarsfullt på alla sina verksamhetsområden.
Förverkligande av stiftelsens syfte
Under verksamhetsåret beviljade stiftelsen bidrag på 38,4 miljoner euro (46,3 miljoner euro år 2024) till vetenskaplig forskning, konst och kultur.
Till vetenskaplig forskning beviljades 32,5 miljoner euro (31,9 miljoner euro), vilket är 84,6 procent (68,9 procent) av hela årets bidragsbelopp. Medicinvetenskapens andel var 15,5 miljoner euro (19,7 miljoner euro). Bidragen till projekt inom teknik uppgick till 14,4 miljoner euro (11,8 miljoner euro). Bidragen till övriga vetenskapsområden uppgick till 2,5 miljoner euro (0,4 miljoner euro). Andelarna till medicin och teknik omfattar även naturvetenskapliga projekt.
Konst och kultur beviljades 4,1 miljoner euro (14,3 miljoner euro), vilket är 10,7 procent (30,9 procent) av hela årets bidragsbelopp. Övrig samhällelig verksamhet beviljades 1,8 miljoner euro (0,1 miljoner euro).
Stiftelsen beviljade bidrag till 9,4 procent (12,7 procent) av samtliga ansökningar om bidrag. Beviljandeprocenten för sökta belopp var 18,1 procent (20,1 procent). Större projekt (långvariga projekt som överstiger en miljon euro och som är av stor betydelse för sitt område) utgjorde 31,3 procent (23,8 procent) av årets bidrag.
Stiftelsen beviljade under verksamhetsåret 38,4 miljoner euro i bidrag till vetenskap, konst och kultur.
Stiftelsen har inga särskilda ansökningstider och ansökningar behandlas året runt. Antalet behandlade ansökningar under verksamhetsåret (510 st.) ökade med tre procent jämfört med föregående år (495 st.). Behandlingen av vetenskapsansökningar fortsatte med periodisering av projekt inom medicin till mötena i mars och september och på motsvarande sätt projekt inom teknik till mötena i maj och december. Ansökningar för övriga vetenskapsområden och kultur behandlades på samtliga möten.
Vid behandlingen av ansökningar har stiftelsen beaktat frågor kring jäv samt hur eventuella intressekonflikter påverkar beredningen och beslutsfattandet.
Av alla bidragsansökningar beviljades 9,4 procent.
Under verksamhetsåret granskades också nuläget för ekonomisk forskning i relation till stiftelsens bidragspolicy. Stiftelsen genomförde utredningen under åren 2024–2025 som eget arbete. Stiftelsens styrelse behandlade slutrapporten i oktober 2025. Potentialen för att utöka bidragen till de ekonomiska vetenskaperna utvecklas som en del av förberedelserna för nästa strategiperiod.
Avkastningen på placeringar 2025, med beaktande av orealiserade värdeförändringar, var +9,7 procent (+13,0 procent). Sanoma Abp:s aktie gav en avkastning på +28,6 procent (+16,5 procent) och övriga placeringstillgångar +3,9 procent (+12,1 procent).
Marknadsvärdet på stiftelsekoncernens förmögenhet var vid årsskiftet 1 424 miljoner euro (1 351 miljoner euro). Aktieplaceringarnas andel av förmögenheten var 94,9 procent (93,5 procent) och ränteplaceringarnas 5,0 procent (6,4 procent).
Underskottet för räkenskapsperioden 2025 var 0,3 miljoner euro (överskott 11,5 miljoner euro).
Stiftelsens bidragsverksamhet
Stiftelsen har fortlöpande ansökan och tillämpar inte särskilda ansökningar eller program. Bidragsbeloppet 2025 minskade med 17 procent från föregående år. Stiftelsens bidragsverksamhet följer ansökningstrycket, vilket förklarar årsvariationen. Vissa år höjer specialprojekt det totala bidragsbeloppet avsevärt.
Parallellt med de primära vetenskapsområdena har stiftelsen också gett bidrag till övriga vetenskaper, bl.a. naturvetenskaperna. Bilden på nästa sida visar bidragens utveckling per område.
Stiftelsen har vid sidan av sina primära vetenskapsområden även stött andra vetenskapsområden. Projekt inom naturvetenskap, agronomi, skogsekonomi och andra vetenskapsområden som har tydlig koppling till medicin eller teknik räknas i stiftelsens statistik huvudsakligen in under bidragen till medicin och teknik. På motsvarande sätt räknas projekt som har en mer avlägsen koppling till stiftelsens huvudsakliga vetenskapsområden som bidrag till övriga vetenskaper.
Av bidragen 2025 gick 26 procent (totalt 9,9 miljoner euro) till naturvetenskaper på basis av det vetenskapsområde som sökanden angett. I de siffror som presenteras i verksamhetsberättelsen ingår hela bidragsbeloppet till naturvetenskaper i andelarna för medicin, teknik och övrig vetenskap.
Stiftelsen stödjer i första hand arbetsgrupper och organisationer. Projekten kan vara sektorsövergripande och konsortier av flera sammanslutningar eller universitet. Stiftelsen beviljar inga personliga stipendier för doktorand- eller post doc-arbete. Forskningsarbete inom ovannämnda karriärskeden kan dock ingå i ansökningar från arbetsgrupper. Bidragen från stiftelsen väger tungt i utbildningen genom att de sysselsätter dem som skriver doktorsavhandlingar samt post doc-forskare.
Under verksamhetsåret beviljades bidrag till 48 arbetsgrupper, organisationer eller konsortier (63 st. år 2024) på totalt 38,4 miljoner euro (46,3 miljoner euro). Av de beviljade bidragen hänfördes 36 stycken (43 st.) till vetenskap och 10 stycken (18 st.) till konst och kultur. Två bidrag (2 st.) beviljades för övrig samhällelig verksamhet.
Flest bidrag beviljades forskningsgrupper vid Helsingfors universitet, Tammerfors universitet och Östra Finlands universitet. Bland de vetenskapsområden som fick bidrag låg tyngdpunkten på medicinteknik, miljövetenskap, biomedicin, fysik, cancersjukdomar och neurovetenskap. På konst- och kultursidan låg fokus på dans samt klassisk och nutida musik.
Under verksamhetsåret beviljades bidrag om sammanlagt 38,4 miljoner euro till 48 arbetsgrupper, organisationer eller konsortier.
Antalet fleråriga bidrag på mer än en miljon euro som beviljades var 15 stycken (15 st.) och i storleksklassen 500 000–1 000 000 euro var antalet 18 stycken (25 st.). Medianstorleken på ansökningarna ökade jämfört med föregående år inom alla områden som stiftelsen stödjer. Medianbeloppet för de beviljade bidragen var 760 000 euro (650 000 euro år 2024).
Den sammanlagda andelen, 43 procent, av det bidragsbelopp som stiftelsen beviljade till unga gruppledare och forskare på mellannivå var något större än deras andel av det totala antalet ansökningar som inkommit till stiftelsen (40 procent).
Vid beslut om bidrag tas särskild hänsyn till den yngre forskargenerationen i enlighet med stiftelsens strategiska mål.
Medianstorleken på ansökningarna ökade jämfört med föregående år inom alla områden som stiftelsen stödjer.
Stiftelsen har inte statistikfört uppgifter om sökandenas karriärskeden förrän från och med 2023, så jämförelsedata om utvecklingen av ansökningar och bidrag per karriärskede kan lämnas först efter strategiperioden 2024–2026.
Nedanstående bild visar fördelningen av bidrag per karriärskede 2025.
Bilden nedan visar fördelningen av bidrag enligt karriärskede år 2025.
Bidrag till vetenskaplig forskning
Till vetenskaplig forskning beviljades 32,5 miljoner euro (31,9 miljoner euro), vilket är 84,6 procent (68,9 procent) av hela årets bidragsbelopp. Bidragen inriktades i enlighet med stiftelsens strategi huvudsakligen på forskning inom medicin och teknik samt naturvetenskaper som möjliggör och stödjer dem.
Antalet ansökningar inom teknik uppnådde samma nivå som inom medicin. Tyngdpunkter i bedömningen var bland annat möjligheten till ”high risk-high gain”-forskning, betydelsen av de uppställda målen för vetenskapsområdet samt planernas kvalitet och realism.
Medicin
Av de beviljade bidragen gick 15,5 miljoner euro (19,7 miljoner euro år 2024) till medicin. Medicinvetenskapens andel av de beviljade bidragen var antalsmässigt 37,5 procent och i euro 40,4 procent. Helsingfors universitet fick 34,4 procent av stiftelsens totala bidragsbelopp för medicinvetenskaper 2025. Helsingfors universitets andel av medicinansökningarna (EUR) var 33,4 procent.
Som bidrag till medicinsk forskning räknades även naturvetenskapliga projekt som stöder medicinsk forskning.
15,5 miljoner euro beviljades till medicin år 2025.
Det största bidraget till medicinsk forskning under verksamhetsåret, 1,6 miljoner euro, beviljades ett konsortium som leds av professor Tarja Malm vid Östra Finlands universitet. Syftet med projektet är att identifiera markörer som är prediktiva för Alzheimers sjukdom och att utreda tidiga mekanismer som leder till sjukdomen. Konsortiets styrka är dess internationellt banbrytande forskningsmetoder. I projektet utnyttjas även PET-utrustning, vars upphandling stiftelsen tidigare har stöttat och som möjliggör forskning och diagnostik vid Åbo universitet.
Liksom föregående år var de flesta och i eurobelopp största ansökningarna och bidragen inriktade på biomedicin, neurovetenskap och cancerforskning. I allmänhet bedömdes nivån på ansökningarna inom medicin vara mycket hög.
Flera projekt kombinerade grundforskning med translationell och klinisk forskning. Stärkande av forskningsbaserad innovationsverksamhet lyftes också fram. Där beviljades till exempel ett bidrag på cirka 1,1 miljon euro till en forskningsgrupp med två unga gruppledare, biträdande professor Heidi Haikala och docent Ilkka Ilonen. I projektet undersöks varför behandlingar av lungcancer förlorar i effekt och hur immunförsvaret påverkar sjukdomens progression. Ett sektorsövergripande konsortium mellan Helsingfors och Tammerfors universitet bygger ett nytt slags plattform för läkemedelsutveckling, som utnyttjar patientprover och avancerad teknik, såsom maskininlärning. Om projektet lyckas kan det revolutionera utvecklingen av cancerbehandlingar, möjliggöra mer individuella behandlingar samt förbättra patienternas livskvalitet och prognos. Samtidigt kan det minska kostnaderna för läkemedelsutveckling och göra nya, effektivare läkemedel tillgängliga för patienterna snabbare.
Medicinvetenskapens andel av de beviljade bidragen var antalsmässigt 37,5 procent och i euro 40,4 procent.
Teknik
Av de beviljade bidragen gick 14,4 miljoner euro till teknik. Andelen av årets beviljade medel var 37,6 procent. Helsingfors universitets andel av teknikbidragen i euro var 44,2 procent och Aalto-universitetets 15,5 procent.
Av de beviljade bidragen gick 14,4 miljoner euro till teknik. Andelen av årets totala beviljade belopp var 37,6 %.
I de projekt för teknisk forskning som finansierades under verksamhetsåret betonades särskilt grundforskning, ny teknik och aktuella teman i samhället. De flesta ansökningarna gällde medicinteknik och kemi.
Verksamhetsårets största bidrag till teknisk forskning, 1,6 miljoner euro, beviljades biträdande professor Isaac Afaras grupp för forskning om medicinteknik. Det gemensamma projektet mellan Östra Finlands universitet och Tammerfors universitet undersöker individualiserad broskvävnadsteknik. I arbetsgruppen för det fyraåriga projektet ingår förutom Afara även professor Rami Korhonen och professor Susanna Miettinen från fakulteten för medicin och hälsoteknik vid Tammerfors universitet.
Maarit Korpi-Lagg, professor vid Aalto-universitetet, har grundat en ny vetenskapsgren i Finland, astroinformatik. Det är ett mångdisciplinärt forskningsområde som kombinerar metoder inom astronomi och informationsteknik. Korpi-Laggs arbetsgrupp beviljades ett bidrag på 0,3 miljoner euro för modellering av solens magnetfält. Målet är att utveckla en ny typ av hybridmodell som kombinerar artificiell intelligens och traditionella simuleringar och gör det möjligt att granska fenomen i liten och stor skala i realtid utan stora mängder data. Metoden gör det till exempel möjligt att modellera och analysera solens magnetfält, vilket är särskilt viktigt för att prognostisera satelliters funktion och störningar i datakommunikation.
Av de beviljade bidragen gick 14,4 miljoner euro till teknik. Andelen av årets beviljade medel var 37,6 procent.
Bidrag till kultur och övrig verksamhet
Konst och kultur beviljades 4,1 miljoner euro (14,3 miljoner euro), vilket är 10,7 procent (30,9 procent år 2024) av hela årets bidragsbelopp. Övrig samhällelig verksamhet beviljades 1,8 miljoner euro (0,1 miljoner euro). Antalet ansökningar inom kultursektorn utgjorde 41,8 procent av stiftelsens ansökningsvolym, i pengar cirka 17,8 procent.
Genomgående teman var internationalism och kompetens samt modeller som förnyar verksamheten. Projektgenomförarens skicklighet samt projektens realism och betydelse för området och den sökande var centrala kriterier vid bedömningen av projekten.
Under verksamhetsåret fortsatte utvärderingen av konst- och kulturbidragspolicyn. De centrala delarna av arbetet var en branschöversikt som producerats med hjälp av diskussioner med intressentgrupper och en jämförelse av olika internationella verksamhetsmodeller utöver stiftelsens egen utvärdering av bidragspolicyn.
Till konst och kultur beviljades 4,1 miljoner euro, vilket motsvarar 10,7 % av årets totala bidragsbelopp.
Projektet Framtidens orkester är ett gemensamt projekt mellan ungdomsorkestern Vivo Symfoniorkester och finländska yrkesorkestrar, där man skapar en grund för framtidens orkesterverksamhet. Det treåriga projektet beviljades 0,7 miljoner euro. Stiftelsen fortsätter därmed satsa på att främja utbildningen i klassisk musik.
Stiftelsen för Finlands Idrottsmuseum beviljades fortsatt finansiering med 0,1 miljoner euro för att bredda idrottsmuseet Tahtos idrottspedagogiska upplevelser. Pilotskedet som finansierades av stiftelsen var mycket framgångsrikt, och i det fortsatta projektet kommer konceptet att föras ut till olika städer.
Konst och kultur beviljades 4,1 miljoner euro (14,3 miljoner euro), vilket är 10,7 procent av hela årets bidragsbelopp.
Övrig vetenskap
Stiftelsen beviljade sammanlagt 2,5 miljoner euro (0,4 miljoner euro år 2024) till projekt inom andra vetenskapsområden än medicin och teknik samt naturvetenskaper som ingår i dessa. Det fanns sammanlagt två bidrag. De övriga vetenskapernas andel var 4,2 procent av antalet beviljade bidrag och 6,6 procent av de beviljade medlen.
Barns minskade fysiska aktivitet är ett växande samhällsproblem, och stiftelsen har börjat lösa grundorsakerna till detta genom ett gott nätverkssamarbete. Under verksamhetsåret beviljade stiftelsen professor Timo Jaakkolas och biträdande professor Mikko Huhtiniemis grupp ett bidrag på 1,1 miljoner euro till en undersökning som söker vetenskapligt beprövade sätt att få barn och unga att röra på sig mer i skolan. Målet är att bygga en vetenskapsbaserad verktygslåda för skolornas vardag och att utnyttja resultaten i utbildningen av idrotts- och klasslärare. Förutom förändringar i skolornas verksamhetskultur påverkar undersökningen lärarutbildningen och barnens fysiska aktivitet i skolor runt om i Finland.
År 2020 började Kati Hanhineva som livsmedelsprofessor vid Åbo universitet med stöd av en gåvoprofessur från stiftelsen. Professurens specialområden är nordiska livsmedel och deras hälsoeffekter. År 2020 beviljade stiftelsen fyra års projektfinansiering för att stödja uppbyggnaden av det nya forskningsområdet. Under verksamhetsåret beviljade stiftelsen Hanhinevas forskningsgrupp ett fyraårigt fortsättningsbidrag, där man granskar de metaboliska effekterna av växtbaserade produkter.
De övriga vetenskapernas andel var 4,2 procent av antalet beviljade bidrag och 6,6 procent av de beviljade medlen.
Dagens förändringar av matsystemen kräver växtbaserade, ansvarsfullt producerade och hälsosamma produkter. Tillverkningsmetoderna för dessa produkter kan dock förändra de ursprungliga växtmaterialen avsevärt.
Ekonomiska vetenskaper
Ekonomi är ett av tre vetenskapsområden vilkas forskning och undervisning har angetts som stiftelsens främsta ändamål att främja och stödja. Jämfört med de två andra vetenskapsområdena, medicin och teknik, har mängden konkurrenskraftiga ansökningar och bidrag inom ekonomi varit blygsam.
Stiftelsens styrelse beslutade som en del av stiftelsens strategi för 2024–2026 att kartlägga stiftelsens naturliga roll i att stödja ekonomisk forskning och utreda finansieringssituationen för ekonomisk forskning. Utredningen behandlades i stiftelsens styrelse i oktober 2025.
Utredningen har genomförts som stiftelsens eget arbete och med utgångspunkt i stiftelsens behov. Materialet bestod av sammanlagt 29 intervjuer med experter inom ekonomi, ansökningsdata från stiftelsen och statistiska och kvalitativa data om området som samlats in från olika källor.
Utredningens kärnbudskap om vetenskapsområdets status är följande: Ekonomisk vetenskap är idag en akademiskt högkvalitativ men till storleken liten vetenskapsgren i Finland. Kvaliteten på forskningsprojekten har stigit till internationell nivå, och Finland lyckas locka unga forskartalanger från hela världen.
Under de kommande årtiondena är det möjligt att öka den ekonomiska vetenskapens betydelse, dess storlek och forskningsprojektens effekter på det omgivande samhället.
Granskningen av bidrag till den ekonomiska vetenskapen fortsätter som en del av beredningen av nästa strategiperiod. Enligt utredningen kräver en ökning av antalet konkurrenskraftiga ansökningar på internationellt hög nivå åtgärder inom kommunikation och samarbete med intressentgrupper.
Stiftelsen kan inleda en aktiv och målinriktad bidragsverksamhet inom den ekonomiska vetenskapen som beaktar stiftelsens utdelningsmedel, stödkriterier och strategiska tyngdpunkter.
Översikt över projekt som avslutats under året
Under verksamhetsåret fick stiftelsen slutrapporter från sammanlagt 53 (2024: 63) projekt: 20 medicinprojekt (18,6 miljoner euro), 18 teknikprojekt (10,6 miljoner euro) och 15 konst- och kulturprojekt (6,7 miljoner euro). Projektens medianlängd var cirka 3 år. Totalt arbetade 142 doktorander i dessa projekt, vilket belyser finansieringens starka utbildningsmässiga värde.
Slutrapporternas användbarhet utvecklades ytterligare. Projektaktörerna ombeds bland annat att närmare bedöma forskningens eller verksamhetens konsekvenser för sitt eget område genom att välja de viktigaste (3) påståendena bland följande: 1. förnyar det egna området och dess praxis, 2. främjar den egna karriärutvecklingen, 3. främjar arbetsgruppens karriärutveckling, 4. främjar kännedomen om den sökande, 5. främjar generationsväxling, 6. främjar inhemskt och internationellt samarbete, 7. främjar anskaffning av ny finansiering, 8. främjar produktutveckling eller 9. främjar tvärvetenskaplighet.
Av de projekt som avslutades under verksamhetsåret framstod förnyelse av det egna området och dess praxis som det viktigaste. Mer långvariga projekt ger möjlighet att arbeta i lugnare takt och mer fokuserat, vilket främjar både deltagarnas karriärutveckling och uppkomsten av nya verksamhetssätt. Samtidigt stärks samarbetsnätverken både nationellt och internationellt. Detta förbättrar förutsättningarna för fortsatt arbete.
Stiftelsens tidigare kapitaliserade byggprojekt, Dansens hus, lyftes fram i flera avslutade projekt (bland annat Tanssikaari ry och Tero Saarinen Company). Det mångsidiga och breda inhemska och internationella utbudet har stärkt husets betydelse som en finländsk kulturinstitution som har hittat sin publik.
Rapporterna lyfter också fram allmänna farhågor inom området, såsom försämrad offentlig finansiering, vilket kan leda till mer styrd finansiering genom olika trender och program. Till exempel upplevdes läkemedelsindustrins starka intressen påverka forskningsinriktningar och forskningsfokus, och därför är oberoende stöd från stiftelser ett livsvillkor för många forskningsgrupper.
Stiftelsens ekonomi
Stiftelsens tillgångar har ökat gradvis sedan 2002 genom penningdonationer från stiftelsens grundare och stora testamentsdonationer 2012 och 2014 samt värdeökningen av tillgångarna.
Stiftelsens förmögenhet mätt i marknadsvärde uppgick vid årsskiftet till 1 424 miljoner euro (2024: 1 351 miljoner euro) och bestod av stiftelsens direktägda värdepappersportfölj på 294 miljoner euro (298 miljoner euro), aktier i Sanoma Abp på 378 miljoner euro (305 miljoner euro), bostadsaktier på 1 miljon euro (1 miljon euro) och Asipex-koncernens värdepappersportfölj på 751 miljoner euro (747 miljoner euro). Stiftelsens helägda bolag Oy Asipex Ab har sitt säte i Helsingfors och bolaget har ett helägt schweiziskt dotterbolag, Asipex AG. Vid årsskiftet hade stiftelsen beviljat men ännu inte utbetalat bidrag på totalt 90,0 miljoner euro (103,3 miljoner euro).
Stiftelsens förmögenhet mätt i marknadsvärde uppgick vid årsskiftet till 1 424 miljoner euro.
Eftersom placeringshorisonten är lång är placeringsstrategin aktieviktad. Vid årsskiftet var aktieplaceringarnas andel av stiftelsens tillgångar 94,9 procent (93,5 procent), ränteplaceringarnas 5,0 procent
(6,4 procent) och bostadsaktiernas 0,1 procent (0,1 procent).
Av den diversifierade aktieportföljen (exklusive Sanoma-aktierna) utgjorde direkta large cap-aktier 86 procent och small cap-fonder 14 procent. Geografiskt stod Europa för 49 procent, USA 38 procent, Finland 7 procent, Japan 3 procent och övriga länder 3 procent. Den kvalitetsfokuserade och likvida globala aktieportföljen är också väl diversifierad enligt branscher och bolag, de största enskilda placeringarna utgjorde cirka 3 procent av aktieportföljen.
Koncernen
Underskottet i den ordinarie verksamheten uppgick till 39,4 miljoner euro (2024: 47,2 miljoner euro). Under verksamhetsåret var de beslutade bidragen 38,4 miljoner euro (46,3 miljoner euro). För år 2025 bokfördes bidrag på 38,3 miljoner euro (46,1 miljoner euro). Skillnaden mellan de beslutade och bokförda bidragen beror på bidrag som inte använts och återbetalningar av bidrag. Övriga verksamhetskostnader uppgick till 1,1 miljoner euro (1,1 miljoner euro).
Den bokförda avkastningen på placeringar som stiftelsen äger uppgick till 39,1 miljoner euro (58,7 miljoner euro). Dotterbolagskoncernens nettointäkter var 16,9 miljoner euro (36,6 miljoner euro), aktieutdelningsintäkter 18,4 miljoner euro (17,6 miljoner euro), värdeåterföringar för aktier och fonder 0,7 miljoner euro (0,8 miljoner euro), försäljningsvinster från placeringar 2,2 miljoner euro (1,9 miljoner euro), vinstandelar från fonder 1,1 miljoner euro (1,2 miljoner euro), ränteintäkter och -kostnader 0,1 miljoner euro (0,3 miljoner euro) och övriga finansiella intäkter och kostnader -0,4 miljoner euro (0,5 miljoner euro). Underskottet för räkenskapsperioden 2025 var -0,3 miljoner euro (överskott 11,5 miljoner euro).
Moderstiftelsen
Moderstiftelsens överskott för räkenskapsperioden 2025 var 2,8 miljoner euro (2024: överskott 6,9 miljoner euro).
År 2025 kommer att bli ihågkommet på finansmarknaderna som ett exceptionellt ”allt stiger”-år, och särskilt aktiemarknaden hade ett år av stark uppgång som präglades av AI-hype, USA:s nya handelspolitik och en betydande försvagning av dollarn. Anmärkningsvärd var också den kraftiga uppgången i guldpriset (+63 procent) samtidigt som aktiemarknaden var stark.
Marknaderna klarade sig från osäkerheten i början av året och de historiska importtullarna som Trumps administration införde orsakade mindre skada än väntat då de flesta länder avstod från motåtgärder, även om MSCI World-indexet mätt i euro föll nästan 20 procent från toppen i februari till botten i mitten av april. Mot slutet av året försköts emellertid tyngdpunkten till en expansiv finans- och penningpolitik och den globala ekonomiska tillväxten förblev stabil på cirka 3,2 procent.
Av aktiemarknaderna utmärker sig Finland genom att OMX Helsinki CAP-index steg klart med över 30 procent (efter tre års nedgång). Indexen MSCI Emerging Markets, som följer tillväxtmarknaderna, och MSCI Europe, som beskriver den europeiska aktiemarknaden, nådde båda en totalavkastning på nästan 20 procent mätt i euro. S&P 500-indexet gav för tredje året i rad en avkastning på nästan 20 procent, men räknat i euro låg avkastningen på cirka 5 procent medan dollarn försvagades mot euron med cirka 12 procent.
Kursuppgången berodde på både stigande värderingsnivåer och resultat i USA, men i Europa och Finland berodde den uttryckligen på stigande värderingsnivåer, efter att resultaten stagnerat eller sjunkit något. Liksom föregående år byggde aktieindexens kursuppgångar på en smal bas, och de centrala avkastningsdrivkrafterna var nu ”banker, tanks och artificiell intelligens”.
Avkastningen på stiftelsekoncernens placeringar 2025, med beaktande av orealiserade värdeförändringar, var +9,7 procent (+13,0 procent) och den diversifierade aktieportföljen (exklusive Sanoma-aktierna) gav en avkastning på +4,7 procent (+13,4 procent). Den absoluta avkastningen för den diversifierade aktieportföljen (exklusive Sanoma-aktierna) minskade på grund av en betydande försvagning av dollarn. Den relativa avkastningen blev klart lägre än jämförelseindex med motsvarande geografiska allokering till följd av en allmän marknadsavkastning som vilade på en smal bas.
Sanoma-aktien gav en avkastning på +28,6 procent (+16,5 procent). Den totala tioåriga avkastningen på stiftelsens diversifierade aktieplaceringar vid räkenskapsperiodens slut ligger på en utmärkt nivå, cirka 8 procent per år (9 procent per år). Stiftelsens årsavkastning kan variera kraftigt på grund av den höga aktievikten.
Avkastningen på stiftelsekoncernens placeringar 2025, med beaktande av orealiserade värdeförändringar, var +9,7 procent.
Stiftelsen äger 39 820 286 aktier i Sanoma Abp, vilket representerar 24,35 procent av Sanoma Abp:s aktier och röster. Den totala avkastningen av Sanoma Abp:s aktier, inklusive orealiserad värdeförändring, var +28,6 procent (2024: +16,5 procent). Sanoma Abp:s utdelning till stiftelsen år 2025 uppgick till 15,5 miljoner euro (14,7 miljoner euro).
Stiftelsen granskar hållbarheten inom sina tre centrala verksamhetsområden: bidragsverksamhet, god förvaltning och placeringsverksamhet.
Stiftelsens kärnverksamhet, bidragsverksamheten, är i princip ansvarsfull: bidragen främjar på ett mångsidigt sätt en hållbar framtid. Den ansvarsfulla bidragsverksamheten grundar sig på ett tydligt syfte för stiftelsen, enhetliga och transparenta bedömningskriterier samt objektiv och tillförlitlig behandling av ansökningar.
God förvaltning och en fungerande arbetsgemenskap skapar grunden för ansvarsfullt stiftelsearbete. Verksamheten utvecklas konsekvent och de centrala utvecklingsstegen under verksamhetsåret inriktades särskilt på datahantering, samarbete med intressentgrupper och proaktiv riskhantering, som kommer att behandlas närmare under 2026. Tillsammans stöder dessa ett transparent beslutsfattande, kontinuitet i verksamheten och uppfyllande av stiftelsens syfte.
Stiftelsen förverkligar hållbarheten i placeringsverksamheten genom att i sina placeringsbeslut utöver ekonomiska faktorer även beakta perspektiv relaterade till miljö, socialt ansvar och god förvaltningssed. Stiftelsens styrelse godkänner årligen principerna för ansvarsfull placering som en del av placeringspolicyn. Som stöd för placeringsverksamheten använder sig stiftelsen av externa analysverktyg och internationella hållbarhetsramar.
I placeringsverksamheten undviks placeringar i företag vars verksamhet till en betydande del är kopplad till alkohol, tobak, cannabisprodukter för rekreationsbruk eller spel om pengar. Stiftelsen får investera i vapentillverkande företag endast om de har sitt huvudkontor i ett NATO-land och inte tillverkar kontroversiella vapen, såsom kärnvapen, klusterbomber, personminor eller kemiska och biologiska vapen.
Utvecklingen av placeringsportföljens hållbarhet följs regelbundet, och tillsammans med en samarbetspartner genomförs årligen en hållbarhetsanalys som omfattar hela placeringsportföljen. Enligt analysen var hållbarheten i stiftelsens placeringsportfölj på nivå med eller bättre än jämförelseindexet (MSCI World) med de flesta operativa indikatorer. Placeringsportföljens koldioxidavtryck (exklusive Sanoma) var 13 procent mindre än jämförelseindex.
Riskhantering
Stiftelsen verkar med hjälp av sina placeringstillgångar, och dess ordinarie verksamhet är etablerad. I stiftelsens riskhantering betonas god och öppen förvaltning samt tydliga interna processer. De största riskerna är kopplade till förvaltningen av placeringsförmögenheten och marknadsrisken, pris- och ankarägarrisken i innehavet i Sanoma Abp samt potentiella ryktesrisker i bidragsverksamheten.
Genom regelbunden utvärdering, fortbildning och vid behov uppdatering av kärnprocesser, arbetssätt och arbetsbeskrivningar möter man det föränderliga samhällets behov och minskar samtidigt sårbarheten hos en liten organisation.
Att bevara och öka tillgångarnas realvärde på lång sikt är det primära målet för placeringsverksamheten. Stiftelsens mål för placeringsverksamheten är också ett stabilt kassaflöde och tillräcklig likviditet för att trygga kontinuiteten i den ordinarie verksamheten. Eftersom placeringshorisonten är lång är placeringsstrategin aktieviktad (aktievikten var 94,9 procent vid årets slut) och placeringsportföljen skyddas i allmänhet inte.
Kortsiktiga kursförändringar saknar betydelse för stiftelsens strategi, eftersom stiftelsen strävar efter en god realavkastning och ett bra kassaflöde på lång sikt. Årsavkastningen varierar vanligtvis kraftigt.
I enlighet med placeringsstrategin är placeringarna geografiskt, branschvis, bolagsvis och valutamässigt diversifierade. Placeringar görs huvudsakligen i likvida värdepapper och fonder som snabbt kan omvandlas till kontanter, vilket gör att stiftelsens finansierings- och likviditetsrisk är mycket liten. ESG-faktorer beaktas som en del av placeringsverksamheten och riskhanteringen. En omfattande hållbarhetsanalys av placeringsportföljen görs årligen tillsammans med en samarbetspartner.
Den inhemska och internationella ekonomiska situationen återspeglas i stiftelsens placeringar. Riskerna i placeringsverksamheten är i huvudsak relaterade till den allmänna marknadsrisken, det vill säga utvecklingen av den internationella aktiemarknaden och utdelningsintäkterna på lång sikt.
Dessutom består cirka 27 procent av stiftelsens tillgångar av aktier i Sanoma Abp, vilket utgör den största enskilda prisrisken.
Skötseln av likvida medel och placeringsverksamheten har gjorts i enlighet med den placeringspolicy som styrelsen har godkänt, och ärenden som gäller placeringsverksamheten har behandlats i stiftelsens ekonomiutskott.
Asipex-koncernens placeringsverksamhet och riskhantering följer den placeringspolicy som godkänts av bolagets styrelse och som är i linje med Jane och Aatos Erkkos stiftelses placeringspolicy som beskrivs ovan.
Kommunikation
Med hjälp av kommunikationen sprids information om stiftelsens mål samt praxis för ansökan och beviljande av bidrag. På så sätt underlättas arbetet för bidragssökande och projektgenomförare. Dessutom följer och analyserar stiftelsen förändringar i verksamhetsmiljön i samarbete med intressentgrupper och kommunicerar om förändringarnas effekter på stiftelsens tyngdpunkter, kriterier och finansieringsval. Med hjälp av kommunikationen synliggörs också stiftelsens effektivitet och vilken utveckling som uppstår på längre sikt
Kundservice och rådgivning samt intressentgruppsspecifika möten och presentationer är en viktig del av stiftelsens kommunikation. Nyhetsbreven som publiceras fyra gånger om året behandlar genom bredare artiklar aktuella teman inom bidragsverksamheten och synliggör bidragstagarnas arbete. Dessutom främjar stiftelsen aktivt projektens synlighet i samarbetsparternas kommunikationskanaler. Kommunikationen styrs av interaktivitet, flexibilitet och kontinuerlig utveckling av arbetet.
Stiftelsen följer och analyserar förändringar i verksamhetsmiljön i samarbete med intressentgrupper och kommunicerar om förändringarnas effekter på stiftelsens tyngdpunkter, kriterier och finansieringsval.
Under verksamhetsåret genomfördes en intressentgruppsanalys med målet att få en helhetsbild av verksamhetsmiljön och dess inverkan på stiftelsens strategi, verksamhet och framtid. Dessutom analyserades intressentgruppernas uppfattningar och granskades stiftelsens identitet och position i samhället och på forskningsfältet. Analysen genomfördes våren 2025 och innehöll en skriftlig enkät till de parter som ansökt om bidrag under de senaste tre åren samt kvalitativa intervjuer med utvalda representanter för intressentgrupperna.
Under 2025 påbörjades arbete vid universiteten i Jyväskylä, Uleåborg och Östra Finland för att fördjupa samarbetet och lära känna verksamheten mer i detalj. Dessutom nätverkade man med aktörer inom branschen bl.a. vid ett universitetsmöte som koordinerades av Stiftelser och fonder rf vid Svenska Handelshögskolan samt vid evenemang som arrangerades av projektaktörer runt om i Finland. Informationen som erhålls under mötena hjälper till att identifiera utvecklingstrender inom vetenskap och konst, ökar förståelsen för aktörernas vardag och tydliggör bilden av bidragsverksamhetens effektivitet.
Stiftelsen deltog aktivt i förberedelserna för Nordiska stiftelsekonferensen som ägde rum den 25–26 september 2025 i Helsingfors. Arrangemangen samordnas av Finska Kulturfonden och Svenska Kulturfonden. Evenemanget var mycket lyckat och antalet deltagare var rekordhögt, 205 personer.
Dataskydd och dokumenthantering
När sökande och bidragsmottagare skickar en ansökan eller en rapport till Jane och Aatos Erkkos stiftelse lämnar de ut uppgifter om sig själva och eventuellt andra medlemmar i arbetsgrupperna. Detta bildar ett register med personuppgifter hos stiftelsen.
Stiftelsen har skapat ett så transparent förfarande som möjligt, där de sökandes och bidragsmottagarnas rättigheter till alla delar beaktas på det sätt som lagar och förordningar om dataskydd förutsätter.
Förvaltning
På årsmötet 31.3.2025 valdes Nils Ittonen till styrelseordförande och Juhani Mäkinen till vice ordförande.
Till styrelsemedlemmar valdes Marianne Heikkilä, Mikko Mursula, Jussi Pesonen, Sari Pohjonen, Outi Vaarala, Anna Valtonen och Antti Vasara. Stiftelsens styrelse kompletterade styrelsen genom att ta in suppleanten Riikka Rannikko vid mötet den 26 september 2025. Suppleanten deltar i styrelsens möten.
Mandatperioden för samtliga styrelsemedlemmar är fram till nästa årsmöte. En person som har fyllt 75 år eller som fyller 75 år under sin mandatperiod kan inte väljas till styrelsemedlem eller suppleant i styrelsen.
Styrelsen sammanträdde fem gånger under verksamhetsåret. Stiftelseärenden behandlas även utanför mötena.
Stiftelsens styrelse utsåg på årsmötet Mikko Mursula till ordförande för ekonomiutskottet och Nils Ittonen, Hanna-Mari Peltomäki och Karl Tujulin till medlemmar.
Ekonomiutskottet följer den allmänna utvecklingen på finansmarknaderna och i ekonomin och ser till att stiftelsens placeringsverksamhet följer den placeringsstrategi som styrelsen har fastställt. Ekonomiutskottet sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret.
Stiftelsens styrelse utsåg på årsmötet Nils Ittonen till ordförande för arbetsutskottet och Juhani Mäkinen och Hanna-Mari Peltomäki till medlemmar.
Arbetsutskottet förbereder de ärenden som ska beslutas av styrelsen. Arbetsutskottet sammanträdde fyra gånger under verksamhetsåret.
Stiftelsens styrelse utsåg på årsmötet Antti Vasara till ordförande för expertutskottet och Nils Ittonen och Hanna-Mari Peltomäki till medlemmar. Experterna kallas till möten beroende på de områden som ska behandlas. Ärenden som ska tas upp i utskottet bereds i branschspecifika expertgrupper. Experternas namn är inte offentliga
En central framgångsfaktor för stiftelsen är en högklassig bedömningsprocess som baseras på kollegial bedömning. Bedömarna är experter inom olika områden som även deltar i annat utvecklingsarbete som främjar stiftelsens bidragsverksamhet. Stiftelsen utser experter för varje strategiperiod. Namnen på experterna är inte offentliga. Eventuella jäv beaktas vid bedömningen.
Jane och Aatos Erkkos stiftelse är medlem av Stiftelser och fonder rf. Syftet med föreningen är att bevaka allmänna och gemensamma intressen för de finländska allmännyttiga stiftelser, fonder och föreningar som delar ut stipendier samt att främja och utveckla goda verksamhetssätt och yrkesskicklighet bland medlemmarna.
Ombudsman Hanna-Mari Peltomäki var styrelseledamot i Stiftelser och fonder rf (2023–25). Peltomäki valdes till styrelsen för en andra mandatperiod (2026–28) i november 2025. Peltomäki är ordförande i föreningens samhällskommitté.
Stiftelsen har spelat en viktig roll i det projekt som Stiftelser och fonder rf inledde hösten 2024 för att utveckla en enhetlig datainsamling hos stiftelserna. På basis av ett pilotprojekt som genomfördes under 2025 är avsikten att införa datainsamlingsmodellen hos alla föreningens medlemmar.
Stiftelsens koncernpersonal bestod under räkenskapsperioden i genomsnitt av åtta personer, varav fyra var anställda av dotterbolagskoncernen. De centrala framgångsfaktorerna för stiftelsens verksamhet är en professionell och motiverad personal, en styrelse som är hängiven verksamheten samt ett högklassigt och omfattande samarbetsnätverk.
Närståendetransaktioner
Under verksamhetsåret uppgick arvodena till stiftelsens styrelse till 218 700 euro och lönen med förskottsinnehållning till ombudsmannen 134 938 euro. Styrelsemedlemmarna har erhållit månadsarvode samt mötesarvode för styrelse- och utskottsarbete.
Styrelseordförandens arvode har varit 2 000 euro i månaden och medlemmarnas 1 500 euro i månaden. Styrelsens och utskottens ordförande har erhållit 600 euro i mötesarvode och medlemmarna 500 euro. Styrelsemedlemmarna arbetar även utanför mötena.
Förutom revisorsarvoden har stiftelsen inte haft några andra transaktioner, varken med eller utan vederlag, med närstående. Stiftelsen har inte heller gett lån eller säkerheter till närstående.
Revision
Stiftelsens styrelse valde vid sitt årsmöte den 31 mars 2025 revisionssammanslutningen PricewaterhouseCoopers Oy att granska stiftelsens räkenskaper, med CGR Tiina Puukkoniemi som huvudansvarig revisor.
Innevarande års verksamhet
Verksamhetsåret är strategiperiodens sista år, och under året bereds nästa strategi som styr stiftelsens bidragsverksamhet för en separat fastställd tidsperiod. Beredningen stöds av tidigare utförda utredningar om stiftelsens ansvar, den ekonomiska vetenskapens status i Finland och konst- och kulturbidragsverksamheten, samt erfarenheter från bidragsverksamheten inom teknik och medicin.
Under året preciseras målen för bidragsverksamheten inom vetenskap och konst. Nedskärningar i den offentliga finansieringen kan öka behovet att prioritera objekten för bidragsverksamheten. Vi utreder också om stiftelsens bidragsverksamhet skulle kunna spela en starkare roll än idag som möjliggörare av forskningsbaserade innovationer. Vi fortsätter det väl påbörjade nätverkssamarbetet om barns och ungas motion och utvecklar målmedvetet bidragsverksamheten till motion. Vi bibehåller flexibiliteten i beredningsarbetet med tanke på nya aktuella teman eller specialprojekt.
Resultaträkning
Balansräkning
