Beviljade bidrag

Neurologiska sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons sjukdom orsakar betydande kostnader på individnivå och är en världsvid socioekonomisk utmaning. Tillgängliga behandlingsmetoder för att förhindra framskridandet av dessa sjukdomar saknas. Autofagi är en cellulär återvinningsprocess och dess dysfunktion är en gemensam faktor för många neurologiska sjukdomar. Denna forskning ämnar studera patienter med en nyligen upptäckt autofagirelaterad genetisk nedsättning, för att förstå hur dessa adapterar och överlever trots dysfunktion i en central homeostatisk mekanism. Forskningen ämnar upptäcka nya rön och måltavlor för terapeutisk utveckling för att bekämpa degeneration. 

I detta projekt undersöker vi hur intracellulära RNA-strukturer påverkar genuttryck i tjocktarmscancer. Vi kartlägger cancerframkallande RNA-strukturer, utreder hur interaktioner mellan RNA och proteiner påverkar RNA-strukturer och definierar hur dessa strukturer framkallar onkogena genuttryck. Vårt mål är att skapa molekyler som kan modifiera intracellulära RNA-strukturer och på så vis motverka cancerframkallande genuttryck. Detta projekt kan leda till utvecklingen av en helt ny typ av cancermediciner som är baserade på RNA-strukturer och samma principer kunde tillämpas till andra sjukdomar i framtiden.

Barndom erfarenheter formar hjärnans utveckling och påverkar risken för att utveckla neuropsykiatriska problem senare i livet. Detta projekt syftar till en omfattande karakterisering av de mekanismer genom vilka stress i tidigt liv påverkar neurala nätverk som reglerar emotionell inlärning och beteende. Parallellt utforskas möjligheter för att förhindra den patologiska utvecklingen, med fokus på kainatreceptorer, en unik familj av glutamatreceptorer som är inblandade i utvecklingen och plasticiteten av limbiska neurala nätverk. Vi förväntar oss att resultaten ska ge ny kliniskt relevant information om neuroutvecklingsstörningar och utsikter för deras riktade behandlingar.

Virus med RNA-genom orsakar de flesta av de nya och återkommande epidemierna av infektionssjukdomar. Projektet syftar till att skapa en heltäckande bild av värdinteraktion under virusreplikation genom att identifiera värdproteiner som hjälper till vid virusreplikation. Vi strävar efter att förstå de specifika åtgärder som varje värdfaktor utför under virusreplikering. Proteinerna skulle kunna hjälpa t.ex. modifiering av värdcellmembran, eftersom virus omarrangerar membranen för att skapa skyddande replikationsvesiklar. Värdproteinerna som är viktiga för virusreplikation är attraktiva nya mål för antivirala läkemedel som kan agera brett mot flera virusfamiljer.

Diagnostiken för neurodegenerativa minnessjukdomar och utvecklingen av behandlingsalternativ bygger på identifiering av patologiska proteinansamlingar (såsom beta-amyloid) och tidiga kliniska symtom (lindrig kognitiv störning, MCI). Ett betydande antal äldre personer har dock exempelvis beta-amyloidansamlingar i hjärnan och förändringar i biomarkörer i cerebrospinalvätskan, även om de inte har demens. Inte heller alla personer med MCI utvecklar en progressiv minnessjukdom. Därför behövs nya tillvägagångssätt för diagnos, bedömning av prognos, behandling och uppföljning av behandlingssvar vid neurodegenerativa minnessjukdomar.

Störningar i nervsignalsystem är de första upptäckbara förändringarna i neurodegenerativa minnessjukdomar och dessa förändringar uppstår innan betydande hjärnatrofi. Förändringar i nervsignalsystem kan mätas med transkraniell magnetstimulering (TMS). Dessutom har våra tidigare studier visat att dessa förändringar kan motverkas hos personer med Alzheimers sjukdom genom användning av transkraniell växelströmsstimulering (tACS).

Detta projekt erbjuder nya verktyg för tidig upptäckt och prognosbedömning av neurodegenerativa minnessjukdomar genom att kombinera TMS-mätningar, nya biomarkörer och analyser av hjärnans elektriska aktivitet. Dessutom är vårt mål att visa effekten av tACS som ett behandlingsalternativ för neurodegenerativa minnessjukdomar.

GRACILE-syndromet, som tillhör det finländska genetiska sjukdomsarvet, är bland de svåraste av mitokondriella sjukdomar och uttrycker sig redan under fostertiden. Syftet med vår forskning är att kartlägga oupptäckta sjukdomsmekanismer vid mitokondriella sjukdomar och att utveckla nya behandlingsstrategier. Detta projekt är baserat på våra senaste fynd, som visar att cancergenen c-MYC driver skadlig celldelning som leder till cellulär senescens och en progeria-lik sjukdomsbild i vår musmodell. Vi ämnar hämma denna process direkt med genetiska verktyg och indirekt med läkemedel för att bromsa upp den skadliga ackumuleringen av åldrande celler i vävnad och därmed dämpa sjukdomsprogressionen.

I projektet undersöks vilken roll hjärnans immunceller, mikroglia, spelar vid frontallobsdemens. Tidigare studier tyder på att det sker förändringar i immunsystemet hos patienter med frontallobsdemens, men mikroglias roll i olika ärftliga eller kliniska former av sjukdomen är inte klarlagd. Syftet är att belysa de cellulära biologiska och funktionella förändringar som sker i mikroglia och deras effekter på nervcellernas funktion och kopplingarna mellan dem, synapserna. I forskningen utnyttjas mikroglia och nervceller som producerats med stamcellsteknik från patienter och deras samkulturer samt blod- och cerebrospinalvätskeprover. Syftet är att bättre förstå sjukdomsmekanismerna för olika subtyper av frontallobsdemens och att identifiera nya forskningsbaserade biomarkörer och läkemedelsbehandlingsmål.

Alzheimers sjukdom drabbar över 50 miljoner människor globalt. Antalet döda av Alzheimers sjukdom har nästan fördubblats i Finland under det senaste decenniet och det finns inget botemedel mot denna sjukdom. Komplementsystemet är en viktig del av medfödda immunförsvaret men kan också leda på inflammation och gradvis degeneration av synaptiska överföringar i Alzheimers sjukdom. Det är ännu okänt vilken mekanism spelar en framträdande roll i inflammationen men det kan bero på bristfällig hämning av komplementfaktorer.  Vår forskning undersöker samspelet mellan komplementsystemet och neurala jontransportörer som skyddar neuroner från inflammatorisk synapsförlust. Den studien identifierar en ny spelare i Alzheimers sjukdom som kan vara nyckeln till utvecklingen av nya mer effektiva läkemedel.

Alzheimers sjukdom håller på att bli ett stort hälsoproblem i takt med att befolkningen åldras. Nuvarande terapier kan inte stoppa eller fördröja neuronal död som inträffar i sjukdomen, och därför behövs nya läkemedelsmål och kandidater akut. Det är inte känt vad som slutligen initierar neuronal död i Alzheimers sjukdom men det finns växande bevis för att beta-amyloid – huvudkomponenten i Alzheimers plack – skadar cellulära transportsystem som sedan initierar ackumulering av annat protein, tau, i cellerna. Detta leder så småningom till neuronal död. Syftet med studien är att klargöra om vi kan minska tau-ackumuleringen eller starta om den cellulära transporten genom att rikta in oss på proteinfosfatas 2A (PP2A) med små molekyler.

I Finland genomförs årligen över 2 miljarder kliniska laboratorieundersökningar, vilket utgör en betydande faktor inom hälso- och sjukvårdstjänsterna samt kostnaderna. De nuvarande metoderna för blodprov inom primär- och företagshälsovården är opportunistiska och tar inte hänsyn till all hälsodata eller till att integrera genetisk information. Vår hypotes är att AI framgångsrikt kan användas för att optimera laboratorieundersökningar genom att identifiera personer som sannolikt har avvikande värden och därför skulle dra störst nytta av ett blodprov. Genom att använda registerdata och genetisk information strävar vi efter att förutsäga avvikande kreatininvärden och kommer att validera vår metod genom att återkalla 2000 personer för potentiell screening av kronisk njursjukdom. Detta skulle kunna göra testning mer rättvis och effektiv i Finland.