Beviljade bidrag

EarlyAD-projektet närmar sig forskningen om Alzheimers sjukdom (AD) på ett banbrytande sätt genom att använda idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH) som en modell för de tidiga stadierna av AD. Detta ger en sällsynt möjlighet att studera Alzheimers sjukdom innan symtomen uppträder. Projektet använder hjärnbiopsier, cerebrospinalvätska och blod från iNPH-patienter för att upptäcka sjukdomsmekanismer och nya biomarkörer relaterade till immunmetabola förändringar. Ett starkt samarbete mellan universitetet och sjukhusen, expertis inom avancerade mätningstekniker för vävnadsfunktion, genetik och bildteknologier samt integration av data på flera nivåer med klinisk information erbjuder en unik möjlighet att studera sjukdomsmekanismer och identifiera nya biomarkörer.

Vid osteoporos ökar risken för frakturer till följd av minskad benmassa. Sarkopeni, förlust av muskelstyrka, förekommer ofta samtidigt och bidrar till skelettets skörhet. Vi studerar patienter med monogen osteoporos för att förstå hur olika signalvägar påverkar muskuloskeletal hälsa. Vi använder kliniska och radiologiska verktyg, ben- och muskelbiopsier samt biomarkörer för att få en djupgående analys av kliniska, vävnadsrelaterade, cellulära och molekylära egenskaper av skelettet och muskulaturen. Olika cellbaserade strategier och djurmodeller används för analyser av det muskuloskeletala systemet samt för läkemedelsutveckling och prekliniska behandlingsstudier. Vårt mål är att klargöra sjukdomsmekanismerna bakom osteoporos och att förstå sambanden mellan osteoporos och sarkopeni.

Ett barns tidiga rörelseutveckling har betydelse för all efterföljande utveckling, men avsaknaden av objektiva utvärderingsmetoder har utgjort en global flaskhals för att förbättra spädbarns välbefinnande. MOPO-projektet använder en ny finsk innovation, MAIJU smart sparkdräkt, för att mäta barnets rörelseutveckling under naturlig lek i hemförhållanden. Projektet undersöker vilka faktorer som påverkar barnets motoriska utveckling och hur motorisk utveckling påverkar barnets sömn eller senare kognitiva utveckling. MOPO-projektet utforskar också möjligheterna at använda smarta kläder inom vården, för att öka regional och kulturell jämställdhet och för att stödja kliniska prövningar. Om MOPO-projektet är framgångrikt, kan det förändra praxis inom hälso- och sjukvården och andra aktiviteter som rör barn, både i Finland och internationellt

Studien syftar till att utveckla en läkemedelsbehandling som kan hämma degenerationsprocessen vid retinala dystrofier. Mer specifikt strävar vi efter att bevisa  vår hypotes om orsakssambandet mellan verkningsmekanismerna för vår läkemedelskandidat samt att få mer information om behandlingens effektivitet vid retinala sjukdomar, särskilt de som är  relaterade till det finska sjukdomsarvet, eftersom den kliniska studien på patienter planeras att genomföras i Finland. Även om den första kliniska prövningen bör genomföras med orala läkemedel för att påskynda processen, arbetar projektet också med innovativa tekniker för ögonadministration, vilket kan möjliggöra direct administrering av läkemedel mot retinala sjukdomar i framtiden. Behandlingen som baseras på återanvändning av läkemedel kan leda till kliniska tillämpningar i ett snabbare takt jämfört med den traditionella läkemedelsutvecklingspipelinen.

Multipel skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom i centrala nervsystemet som påverkar rörelse- och funktionsförmågan. Sjukdomen börjar vanligtvis mellan 20 och 40 års ålder, och den största riskfaktorn för MS-sjukdom är Epstein-Barr-virus (EBV) infektion. I vårt projekt analyserar vi om specifika varianter av viruset kan ligga bakom utvecklingen av MS-sjukdom. En del av de patienter och friska kontrollpersoner som ingår i forskningsmaterialet kommer från Kyrönmaa, där sjukdomen är mycket vanligt. Dessutom undersöker vi i samarbete med finska biobanker MS sjukdomen och antikropparnas samband med varandra. En mer detaljerad analys av EBV antikroppar och noggrant beaktande av genetiska och infektions relaterade faktorer möjliggör forskning på högre nivå än tidigare

Förutom de proteinkodande generna innehåller däggdjursgenomet ungefär dubbelt så många gener, vars slutprodukt är en funktionell RNA-molekyl, varav många reglerar funktionen hos andra gener. Ofta muterar sådana RNA-gener så snabbt, att de inte har några motsvarigheter hos besläktade arter. I denna studie kommer vi att screena mutationsklusters i det mänskliga genomet och deras inverkan på uppkomst och modifiering av regulatoriska RNA-gener. Studien kommer att ge insikter i hur genetiskt material genereras och hur regleringen av genuttryck kan förändras snabbt. I ett bredare sammanhang kommer forskningen bidra till att förstå ursprunget till sjukdomar som är förknippade med genreglering och hur arter genetiskt anpassar sig till miljöförändringar

Mina huvudsakliga forskningsområden är livmoderns leiomyom och livmoderns slemhinnepolyper. Dessa vanliga tumörer orsakar betydande symptom för kvinnor och medför avsevärda ekonomiska kostnader för samhället. I vissa fall kan de också utvecklas till maligna tumörer, leiomyom till leiomyosarkom och polyper till livmodercancer. Målet med detta projekt är att fortsätta det långsiktiga arbetet med att kartlägga livmoderns tumörers molekylära bakgrund. Vi strävar efter att identifiera nya genetiska förändringar som påverkar tumörernas uppkomst, att undersöka verkningsmekanismerna för dessa förändringar samt att utveckla kliniskt användbara verktyg för diagnostik och behandling av patienter.

Organisation och utveckling av Helsingfors internationella balettävling: t.ex. att förkorta tiden mellan anordnandet av tävlingar från fyra till tre år, att reformera tävlingsreglerna och att utveckla tävlingen till ett forum för nätverkande och sysselsättning samt ett utbildningsevenemang. Utveckling av ASKEL-coachingsprojektet: att stödja tävlingsträningen av unga finländska dansare med högklassig coaching och uppmuntra dem att delta i tävlingen.

Många hjärnsjukdomar är förknippade med störningar i synaptiska kopplingar mellan nervceller, vilka delvis regleras av cellsignalering medierad via neurotrofinreceptorn TrkB. Våra preliminära resultat tyder på att en sänkning av hjärntemperaturen under sömn reglerar neurotrofa signalmekanismer, vilka kan störas vid sjukdomstillstånd. Projektets syfte är att kartlägga dessa temperaturberoende mekanismer som påverkar neuronal plasticitet och att undersöka deras betydelse för hjärnans funktion med hjälp av den senaste forskningsmetodiken. Studien kommer att fördjupa vår förståelse av hjärnans grundläggande funktioner och kan möjliggöra viktiga genombrott i forskningen om sjukdomsprocesser och utvecklingen av terapeutiska interventioner.