Beviljade bidrag

EarlyAD-projektet närmar sig forskningen om Alzheimers sjukdom (AD) på ett banbrytande sätt genom att använda idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH) som en modell för de tidiga stadierna av AD. Detta ger en sällsynt möjlighet att studera Alzheimers sjukdom innan symtomen uppträder. Projektet använder hjärnbiopsier, cerebrospinalvätska och blod från iNPH-patienter för att upptäcka sjukdomsmekanismer och nya biomarkörer relaterade till immunmetabola förändringar. Ett starkt samarbete mellan universitetet och sjukhusen, expertis inom avancerade mätningstekniker för vävnadsfunktion, genetik och bildteknologier samt integration av data på flera nivåer med klinisk information erbjuder en unik möjlighet att studera sjukdomsmekanismer och identifiera nya biomarkörer.

Den vaskulära målsökande peptiden CAR når den läkande vävnaden via blodomloppet. Den fungerar inte bara som en transportbärare för läkemedel, utan binder också till syndekan-4 i den läkande vävnaden och aktiverar den syndekan-4-medierade signalvägen som är avgörande för sårläkning. CAR inducerar hudsår att läka, d.v.s. slutas snabbt (Nat Comms 2023). Nu är vårt mål att bygga två olika läkemedelsmolekyler, så kallade rekombinanta fusionsproteiner. Ett av de rekombinanta proteinerna som ska byggas innehåller flera kopior av CAR-peptiden, och det andra proteinet är en fusion av CAR-peptiden och ett terapeutiskt protein för att ge ett fusionsprotein som innehåller två delar som accelererar vävnadsregenerering oberoende av varandra i samma molekyl.

Vid osteoporos ökar risken för frakturer till följd av minskad benmassa. Sarkopeni, förlust av muskelstyrka, förekommer ofta samtidigt och bidrar till skelettets skörhet. Vi studerar patienter med monogen osteoporos för att förstå hur olika signalvägar påverkar muskuloskeletal hälsa. Vi använder kliniska och radiologiska verktyg, ben- och muskelbiopsier samt biomarkörer för att få en djupgående analys av kliniska, vävnadsrelaterade, cellulära och molekylära egenskaper av skelettet och muskulaturen. Olika cellbaserade strategier och djurmodeller används för analyser av det muskuloskeletala systemet samt för läkemedelsutveckling och prekliniska behandlingsstudier. Vårt mål är att klargöra sjukdomsmekanismerna bakom osteoporos och att förstå sambanden mellan osteoporos och sarkopeni.

Syövät lisääntyvät, ja keuhkosyöpä on yleisin syöpään liittyvä kuolinsyy. Useimmat potilaat diagnosoidaan myöhäisessä vaiheessa, jolloin hoidot ovat rajallisia. Kohdennetut lääkkeet ja immuunihoidot ovat parantaneet ennusteita, mutta valtaosalle kehittyy nopeasti lääkeresistenssi, ja syöpä uusiutuu. Tämä johtuu kasvainten monimuotoisuudesta ja aggressiivisesta mikroympäristöstä, jotka rajoittavat hoitojen tehoa. Nykyiset mallit, kuten 2D-soluviljelmät ja hiiret, eivät ennusta ihmisen syöpien monimutkaisuutta, mikä vaikeuttaa uusien hoitojen kehitystä. Kehitämme uudenlaisen lääkekehitysalustan hyödyntäen yksisolu-multiomiikkaa, koneoppimista ja ihmislähtöisiä syöpäsiruja. Tavoitteena on tunnistaa lääkeresistenssin ja immuunivasteen mekanismeja sekä kehittää tehokkaampia hoitoja, jotka nopeuttavat lääkekehitystä, vähentävät kustannuksia ja parantavat potilaiden ennustetta.

Ett helhetsperspektiv på skolan (whole-of-school approach) innebär mångsidiga möjligheter som integreras i skoldagen för att öka den fysiska aktiviteten samt stödja fysisk, mental och social hälsa och välbefinnande. I detta forskningsprojekt genomför vi en randomiserad kontrollerad intervention för elever i årskurs fem, där vi samtidigt undersöker: 1) interventionens effekt på elevernas fysiska aktivitetsnivåer samt deras fysiska, sociala och mentala hälsa, och 2) effektiviteten av olika implementeringsstöd för att hjälpa lärare att genomföra interventionens åtgärder. Vi kommer också att utvärdera interventionens kostnadseffektivitet i relation till dess resultat.

Ett barns tidiga rörelseutveckling har betydelse för all efterföljande utveckling, men avsaknaden av objektiva utvärderingsmetoder har utgjort en global flaskhals för att förbättra spädbarns välbefinnande. MOPO-projektet använder en ny finsk innovation, MAIJU smart sparkdräkt, för att mäta barnets rörelseutveckling under naturlig lek i hemförhållanden. Projektet undersöker vilka faktorer som påverkar barnets motoriska utveckling och hur motorisk utveckling påverkar barnets sömn eller senare kognitiva utveckling. MOPO-projektet utforskar också möjligheterna at använda smarta kläder inom vården, för att öka regional och kulturell jämställdhet och för att stödja kliniska prövningar. Om MOPO-projektet är framgångrikt, kan det förändra praxis inom hälso- och sjukvården och andra aktiviteter som rör barn, både i Finland och internationellt

Projektet syftar till att generera ny, unik information om effektiviteten av behandling för svårbehandlade allvarliga psykiska störningar och den jämförande effektiviteten av behandlingar baserat på arbetsförmåga, dödlighet och behov av sjukhusvistelse. Projektet kommer att undersöka effektiviteten av läkemedelsbehandlingar och psykoterapi vid svår depression och instabil borderline personlighetsstörning med hjälp av finska och svenska registerdata. Projektet syftar också till att identifiera retargetingläkemedel för behandling av psykiska störningar, såsom GLP-1-receptoragonister. Dessutom kommer maskininlärningsmodeller att utvecklas för att bedöma individuell prognos och behandlingsrespons i kliniskt beslutsfattande.

Studien syftar till att utveckla en läkemedelsbehandling som kan hämma degenerationsprocessen vid retinala dystrofier. Mer specifikt strävar vi efter att bevisa  vår hypotes om orsakssambandet mellan verkningsmekanismerna för vår läkemedelskandidat samt att få mer information om behandlingens effektivitet vid retinala sjukdomar, särskilt de som är  relaterade till det finska sjukdomsarvet, eftersom den kliniska studien på patienter planeras att genomföras i Finland. Även om den första kliniska prövningen bör genomföras med orala läkemedel för att påskynda processen, arbetar projektet också med innovativa tekniker för ögonadministration, vilket kan möjliggöra direct administrering av läkemedel mot retinala sjukdomar i framtiden. Behandlingen som baseras på återanvändning av läkemedel kan leda till kliniska tillämpningar i ett snabbare takt jämfört med den traditionella läkemedelsutvecklingspipelinen.

Riktad leverans av antikroppsläkemedel till lymfkörtlar

I projektet utvecklas nya användningssätt och mål för antikroppsläkemedel. Med dagens doseringsmetoder påverkar dessa läkemedel vanligtvis hela kroppen – alla organ och vävnader. Projektets mål är att styra antikroppsläkemedel som reglerar kroppens immunrespons direkt till de lymfkörtlar som är aktivt involverade i att initiera immunreaktioner. Genom att rikta behandlingen på detta sätt strävar man efter att förstärka bland annat vaccinresponsen och kroppens egen förmåga att identifiera och förstöra cancerceller på ett kostnadseffektivt och säkert sätt.

Multipel skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom i centrala nervsystemet som påverkar rörelse- och funktionsförmågan. Sjukdomen börjar vanligtvis mellan 20 och 40 års ålder, och den största riskfaktorn för MS-sjukdom är Epstein-Barr-virus (EBV) infektion. I vårt projekt analyserar vi om specifika varianter av viruset kan ligga bakom utvecklingen av MS-sjukdom. En del av de patienter och friska kontrollpersoner som ingår i forskningsmaterialet kommer från Kyrönmaa, där sjukdomen är mycket vanligt. Dessutom undersöker vi i samarbete med finska biobanker MS sjukdomen och antikropparnas samband med varandra. En mer detaljerad analys av EBV antikroppar och noggrant beaktande av genetiska och infektions relaterade faktorer möjliggör forskning på högre nivå än tidigare

Förutom de proteinkodande generna innehåller däggdjursgenomet ungefär dubbelt så många gener, vars slutprodukt är en funktionell RNA-molekyl, varav många reglerar funktionen hos andra gener. Ofta muterar sådana RNA-gener så snabbt, att de inte har några motsvarigheter hos besläktade arter. I denna studie kommer vi att screena mutationsklusters i det mänskliga genomet och deras inverkan på uppkomst och modifiering av regulatoriska RNA-gener. Studien kommer att ge insikter i hur genetiskt material genereras och hur regleringen av genuttryck kan förändras snabbt. I ett bredare sammanhang kommer forskningen bidra till att förstå ursprunget till sjukdomar som är förknippade med genreglering och hur arter genetiskt anpassar sig till miljöförändringar

Akut myeloisk leukemi är den vanligaste akuta leukemin. Prognosen är fortfarande dyster, särskilt vid återfall och hos patienter som inte tål intensiv kemoterapi. Venetoklax har förbättrat behandlingsresultaten genom att göra cancerceller känsligare för så kallad programmerad celldöd (apoptos), men en tredjedel av patienterna har ingen nytta av behandlingen och hos de flesta utvecklas resistens under behandlingens gång. Våra analyser av patientproverna ur VenEx-studien med 104 patienter tyder på att regleringen av apoptos är avvikande i leukemiceller hos resistenta patienter och att PRAME-genen är starkt överuttryckt i leukemicellerna från dessa patienter. Vi undersöker nu kombinationen av PRAME-riktade immunterapier med nya läkemedel som påverkar apoptos. Resultaten kan öppna nya möjligheter för utveckling av kombinationsbehandlingar och för en förbättrad prognos.

Mina huvudsakliga forskningsområden är livmoderns leiomyom och livmoderns slemhinnepolyper. Dessa vanliga tumörer orsakar betydande symptom för kvinnor och medför avsevärda ekonomiska kostnader för samhället. I vissa fall kan de också utvecklas till maligna tumörer, leiomyom till leiomyosarkom och polyper till livmodercancer. Målet med detta projekt är att fortsätta det långsiktiga arbetet med att kartlägga livmoderns tumörers molekylära bakgrund. Vi strävar efter att identifiera nya genetiska förändringar som påverkar tumörernas uppkomst, att undersöka verkningsmekanismerna för dessa förändringar samt att utveckla kliniskt användbara verktyg för diagnostik och behandling av patienter.

Projektet undersöker mitokondriell dysfunktion som en viktig orsak till Parkinsons sjukdom, med fokus på muskelvävnad och -celler. Målet är att identifiera kliniska drag kopplade till mitokondriell påverkan och definiera sjukdomens mitokondriella undergrupper för att förbättra diagnostik och förutsägbarhet. Fynden kan lägga grunden för behandlingar som riktar sig mot bakomliggande mekanismer. Upp till en femtedel av finska patienter har sannolikt ärftlig Parkinson, trots att kända genetiska former är ovanliga i Finland. Projektet söker nya, befolkningsspecifika genetiska varianter och bidrar till ökad förståelse av sjukdomens mekanismer.

Mitokondrier producerar energi via oxidativ fosforylering (OXPHOS), vilket också genererar värme – upp till 15 °C över den omgivande cellmiljön. Vi utvecklar nya verktyg för att mäta mitokondriell värmeproduktion i homeotermiska och poikilotermiska modeller, både in vitro och in vivo. Målet är att förstå värmeproduktionens roll i mitokondriella sjukdomar, immunrespons och termisk anpassning. Projektet ger nya insikter i mitokondriell bioenergetik och dess fysiologiska betydelse.

Många hjärnsjukdomar är förknippade med störningar i synaptiska kopplingar mellan nervceller, vilka delvis regleras av cellsignalering medierad via neurotrofinreceptorn TrkB. Våra preliminära resultat tyder på att en sänkning av hjärntemperaturen under sömn reglerar neurotrofa signalmekanismer, vilka kan störas vid sjukdomstillstånd. Projektets syfte är att kartlägga dessa temperaturberoende mekanismer som påverkar neuronal plasticitet och att undersöka deras betydelse för hjärnans funktion med hjälp av den senaste forskningsmetodiken. Studien kommer att fördjupa vår förståelse av hjärnans grundläggande funktioner och kan möjliggöra viktiga genombrott i forskningen om sjukdomsprocesser och utvecklingen av terapeutiska interventioner.